FULLTEXT02

sig i den inre miljön samt hur pedagogernas dokumentation av verksamheten
via videoinspelningar och bandade samtal kan tydliggöra pedagogrollen.
90
”Jag har märkt att det är oerhört viktigt att någon kommer utifrån och ställer frågor,
att man får sitta tillsammans och reflektera ihop om arbetet och barnen, att
samtala om det som man aldrig hinner prata om i vardagen, att pedagogerna blir
medvetna om att handledningen inte är probleminriktad.”
Handledaren reflekterar över sig själv och sitt sätt att handleda för att
bättre kunna förstå sitt eget handlande. Sett i relation till teorierna om
reflektionsnivåer tyder hennes reflektioner, enligt min tolkning, på att
hon i huvudsak uppnår nivå 3 enligt (Alexanderssons klassifikationsmodell).
Denna handledare anger att hon har handlett ett medvetet arbetslag, där
pedagogerna är vana vid att reflektera tillsammans. Detta ställer stora
krav på handledarens kompetens att ställa frågor så att samtalet inte enbart
blir bekräftande, att inga nya tankar formuleras kring de frågor som
ställs och att man hamnar på ett vardagligt beskrivande. I detta exempel
ställer handledaren många frågor som pedagogerna inte riktigt hakar på
och frågornas karaktär uppmuntrar inte heller till gemensam reflektion.
Handledaren: - Ni har alltså en arbetslagsplanering och en fredagsplanering
Pedagog A: - Ja.
Handledaren: - Vad gör ni på fredagsplaneringarna
Pedagog A: - De är till för att vi ska lyfta de större pedagogiska frågorna. Var vi
står nu och hur vi ska gå vidare pedagogiskt, inte i vilken ordning Kalle ska gå
ut och klä på sig.
Pedagog B: - De saker vi diskuterar då är ofta lite färskvara, det får inte gå för
lång tid innan vi tar upp det.
Handledaren: - Vad tar ni upp på fredagsmötena just nu
Pedagog B: - Det som hänt under veckan och utvecklingssamtalen som ligger
framför oss och är vår avdelning är först ut.
Ofta när pedagogerna beskriver någon svårighet instämmer handledaren och
konstaterar samma sak:
Pedagog B: - Det är svårt om man är ensam med många småbarn i ateljén.