FULLTEXT02

själv ser på barns och ungas lärande, pedagogrollen och förskolans/skolans
uppdrag.
Handledarna beskriver också svårigheterna att bjuda motstånd i samtalen
på ett sätt som leder till att samtalen fördjupas. Frågor eller påståenden
från handledaren kan lätt uppfattas som kritik, vilket leder till att
pedagogerna i arbetslagen går i förvarsställning. Några exempel:
”Om människor kritiseras uppstår inget lärande eller utbyte av erfarenheter, utan
resultatet blir i stället försvar och slutenhet…Jag har också erfarit att om jag som
handledare påstår saker kring arbetslagets praktik, uppstår det ett kritiskt läge där
samtalet stannar till.” (Handledare L)
”Jag måste vara försiktig när jag ställer frågor så de inte hamnar i försvarsställning
mot mig.” (Handledare K)
”Det svåraste i frågandet har framför allt varit att erbjuda ’pedagogiskt motstånd’.
Dels har jag funderat kring hur gör jag det, vilka slags frågor jag ska ställa o.s.v. I
och med att arbetslaget var väldigt tyst och trevande var jag rädd för att ett motstånd
skulle uppfattas som ett ifrågasättande, att arbetslaget skulle känna sig hotat
och kanske tystna ännu mer. Det pedagogiska motstånd jag erbjudit har varit att
låta pedagogerna alltmer fått klä sina tankar i ord. Jag tror att orden har fått ge näring
åt tänkandet och reflekterandet i arbetslaget.” (Handledare P)
Andra handledare beskriver sitt arbete med att bjuda motstånd på följande
sätt:
”Mina frågor blev mer reflekterande och jag kände det som om jag hade kontroll
över samtalet. Att bjuda pedagogiskt motstånd är inte lätt, men jag tycker att jag
fick fram det vid ett par tillfällen under fjärde handledningen. Arbetslag behöver
vänjas vid pedagogiskt motstånd. Man måste inse att det är reflektionen man vill
åt, inte att ge personer kritik.” (Handledare Q)
”Att bjuda motstånd är något som alltid kommer att vara en utmaning för mig.
Jag har provat flera varianter och då i form av frågor. Frågor som varit utskrivna
på papper – där arbetslaget fått fundera en stund, spontana frågor som jag ställt
när någon berättat något och planerade frågor som mitt arbetslag fått när en diskussion
känts avslutad. Här känner jag att ju mer jag kommer att handleda arbetslag,
desto mer kommer jag att kunna ställa sådana frågor ’naturligt’. Motstånd
kan också ges genom att t ex vända sig till en annan i arbetslaget – ’vad tänker du
om detta’ – eller ställa en motfråga till den som gör ett påstående.” (Handledare
D)
Fyra olika samtalsmönster
Handledarnas reflektioner kring samtalen har delats in i olika kategorier
utifrån hur samtalen utvecklas. Jag har här kunnat urskilja i huvudsak
68