FULLTEXT02

sig i ett görande tillsammans med barnen, medan handledningen syftar
till att utveckla en ”reflektionskultur”.
Det finns också olika ramar och förutsättningar som begränsar handledarnas
möjligheter, vilket i vissa fall kan vara en försvårande omständighet.
Handledarnas lärande och deras sätt att handleda har i hög grad påverkats
av förutsättningarna för handledningen. Till detta kommer att
handledarna oftast arbetar med olika arbetslag i olika omgångar (ofta 8-
10 gånger) för att sedan ta sig an andra arbetslag.
Det finns också flera möjliga förklaringar till att vissa handledare i samtalen
kopplar samman tanke och handling. En förklaring kan vara att
handledarna fått kontinuerliga handledningsuppdrag, där de successivt
utvecklat sin handledarkompetens genom att skaffa sig erfarenheter –
lärande genom erfarenheter. En annan förklaring kan vara att de systematiskt
och noggrant arbetat med att analysera och reflektera över bandade
handledningssamtal – lärande genom reflektion. En tredje förklaring kan
vara att de fått syn på sitt sätt att tänka och handla genom egen handledning
och i vissa fall att de redan fått handledning på handledning – lärande
genom att pendla mellan tanke och handling.
Jag vill också betona att det som jag kommit fram till i mina två studier
är kontextuellt bundet i tid och rum och min strävan att se generella
mönster har naturligtvis sina begränsningar. Om studierna skulle göras
om idag, då handledarna har ytterligare många års erfarenheter av att leda
handledningssamtal, skulle kanske liknande generella mönster uppstå,
men troligen med andra kombinationer av handledningsmönster vad gäller
handledarnas reflektion, handlande, lärande och kompetens.
En jämförelse mellan pedagogisk handledning och andra
typer av samtal
För att föra in ytterligare ett perspektiv på pedagogisk handledning ställde
jag mig frågan: Vilka andra sorters samtal återfinns i mitt empiriska
material Genom att jämföra pedagogiska handledningssamtal med andra
etablerade former av samtal framstod både likheter och skillnader. Dessa
framstod tydligast kring vilka syften samtalen haft, samtalens behov av
ledning samt förutsättningarna för att delta i samtalen.
De syften som de samtal som ingår i studie 1 och 2 haft kan sammanfattas
enligt följande:
126