FULLTEXT02

Relationsskapande samtal – strävan att lära känna och bekräfta varandra
Positionsskapande samtal – strävan efter ställningstaganden och lojaliteter.
Kunskapsproducerande samtal – strävan efter att lära av varandra
Alla samtal i de två studierna har haft ett övergripande syfte som handlat
om kunskapsproduktion och att lära av varandras kunskaper och erfarenheter,
men handledarnas reflektioner visar på att det även funnits underliggande
syften som utvecklats och som kommit att bli styrande för samtalen.
Dessa underliggande syften handlade om att lära känna varandra,
att utveckla en vardaglig trivsel eller att söka avkoppling från en ansträngd
arbetssituation.
Samtalens behov av ledning tydliggörs i syftet med samtalet – så fort
som samtalsutrymmet behöver fördelas så att alla kan ges förutsättningar
för att deltar i samtalet, behövs en ledning av samtalet. Åtminstone till
dess att ett reflekterande samtalsmönster etablerats i gruppen.
Deltagaraktiviteten avgörs utifrån syftet med samtalet men också utifrån
förväntningar på vad var och en i arbetslaget ska bidra med i samtalet.
Om etablerade samtalsmönster består av att vissa pedagoger tar stort
talutrymme och på så sätt blir normsättare för arbetslaget resulterar det
ibland att vissa pedagoger avstår från att ta samtalsutrymme. Det uppstår
då en obalans mellan pedagogernas bidrag in i samtalet och på så sätt
förblir vissa delar av verksamheten oreflekterade. Om det däremot uttalas
en förväntan på att alla pedagoger i arbetslaget ska bidra med sina tankar
och utvecklar en kollegial nyfikenhet på varandras sätt at tänka ta uppnås
en delaktighet. Denna nyfikenhet kan utveckla ett kollegialt stöd som
grund för det mod som behövs för att gemensamt våga granska sina tankar
och handlingar. Bodil Jönsson (2001) har myntat begreppet tankerespekt,
vars innebörd jag tolkar passar för just denna nyfikenhet på och
respekt för varandra.
Ett sätt att jämföra vad som skiljer samtalen åt - olika syfte, behov av
ledning och olika deltagares bidrag in i samtalet är att använd en parameter
som försöker fånga samtalens yta respektive djup. Ju närmare en ytlig
nivå ett samtal befinner sig på, desto mindre uttalat är syftet och behovet
av ledning och ju mer tillfälligt verkar det vara vilka som deltar i samtalet.
Ju djupare samtalet förväntas vara ökar behovet av en uttalad ledning
av samtalet, att alla i arbetslaget deltar och genom detta blir syftet med
samtalet tydliggjort.
Följande samtalstrappa försöker gruppera samtalen och jag har här valt
ut fyra vanligt förekommande samtalsformer i min empiri som syftar till
att ge perspektiv på pedagogisk handledning.
127