ein unmoralisches Angebot? - Ã bo Akademi

avleder uppmärksamheten från det som hände med Faust. Hans Wurst, den lustiga figuren,skall också hämtas till helvetet, men han kommer ändå undan. Och varför? “Da kann mansehen: sogar der Teufel hat Respekt vor einem Straßburger” (“Här ser man: även självadjävulen respekterar en Strasbourgare!”).Marionettspelen har senare själva fungerat som förebilder: t.ex. Goethes första intryck avFaust var ett marionettspel som han såg som barn. Denna folkliga form utvecklades alltsåvidare, och traditionskedjan blev längre: från muntliga berättelser till en skriftlig Historia,vidare till ett engelskt drama, som i sin tur bearbetades av de folksliga trupperna, vilka vidareupptäcktes av författarna och bearbetades till “skönlitteratur” igen.Det första tyskspråkiga ”litterära” (som motsats till folkliga texter) verket i min analys ärFriedrich Maximilian Klingers Fausts Leben, Taten und Höllenfahrt (“Fausts liv, dåd ochhelvetesfärd”), som utkom år 1791. I denna roman hittar man kännetecken av tre olikalitterära epoker: ‘Sturm und Drang’ 871 , upplysningen och den klassiska epoken.Kännetecknande för själva innehållet i Klingers roman är en ilsken samhällskritik somframträder genom hela handlingen. Klinger är den första författaren som använder Fausttematför att attackera samhället - i synnerhet det feudalistiska systemet. Hans beskrivning avhelvetet är samtidigt hans uppfattning om det system, som han ser i sin sociala omgivningvarje dag: makthavarna står uppe i hierarkin, under dessa finns de som utför makthavarnasbefallningar och som själva kanske har känslan av att ännu vara lite bättre än andra. På bottenav hierarkin står de namnlösa, de som inte har någon makt alls, inte ens över sig själva. Helasystemet är korrupt och orättvist. Men Klingers Faust har till en början en positiv inställning.Han tror på det moraliska värdet av människan: säkert kan inte alla korrumperas så lätt sommakthavarna, det måste finnas något gott i världen.Faust beskrivs i Klingers roman som en framgångsrik vetenskapsman: han har uppfunnitboktryckarkonsten. Denna uppfinning är dock inte välkommen i samhället. Allt som är nyttoch banbrytande anses ha uppstått med djävulens hjälp. Faust vill bara ha lite mera respekt –och också lite mera pengar – för sin uppfinning, och är därför missnöjd med samhället.Brist på pengar, lycka och respekt samt missnöje med samhället i allmänhet bidrar till Faustsbeslut att besvärja djävulen (hos Klinger heter djävulen Leviathan). Det som ligger till grundför Fausts djävulspakt i Klingers verk är alltså inte längre viljan att veta mera. Faust villövertyga djävulen om att människan har ett moraliskt värde. Men också denne Faust måste tillhelvetet i slutet av romanen, eftersom han inte lyckas övertyga djävulen. Leviathan visar871 Epokbeteckning för en typisk tysk litterär riktning kring 1770-1790.307