ein unmoralisches Angebot? - Ã bo Akademi

honom bara korrupta, fördärvade människor, han förför även sådana som egentligen är så renaoch troende, att ingen borde kunna förföra dem. Enligt Klinger skulle Faust ha haft enmöjlighet att bli räddad, om han bara hade valt den rätta vägen: om hans liv slutar i helvetet,kan han bara skylla sig själv.Den uppfattning som kommer fram här har ingenting med religion och den religiösa moralenatt göra. På Klingers tid hade religionen redan förlorat i betydelse i samhället, människornahade börjat tänka mera själv och tro mindre på saker som de inte kunde förstå och förklara,men som kyrkan tvingade dem att tro på. Så blir Faust också så småningom en förebildsnarare än ett varnande exempel.Adalbert von Chamissos Faust. Ein Versuch är en mycket kort bearbetning av Faustlegenden,som kom ut 1804. Trots kortheten finns här de väsentligaste aspekterna av ettFaust-verk, som för övrigt inte uppskattas speciellt mycket i forskningslitteraturen.I Chamissos Faust. Ein Versuch finns tre gestalter: Faust, hans goda ande och hans onda ande.Andarna är osynliga och man kan endast höra deras röster. Faust är – igen – envetenskapsman som är onöjd med det han nått, med hela sitt liv. Allt det som han har lärt sigunder sin livstid har bara varit ett subjektivt återsken av det som verkligen finns. Han villerfara och lära sig mera, inte bara det som en människa kan se och förstå, utan också detabsoluta, det som bara Gud kan veta. Han besvärjer den onda anden, men samtidigtuppenbarar sig också den goda anden som försöker få Faust på den ‘rätta’ vägen igen.Hela stycket består av en disputation mellan dessa tre personer, där Faust sist och slutligenväljer den onda anden, vilket han ursprungligen också ville göra. Han ingår en pakt medanden, som hade lovat Faust: “Und was der Mensch vermag, sollst du erkennen” (“Och detsom människan förmår, det skall du erfara”). Faust anar naturligtvis inte att den subjektivakunskapen, som han redan har, är den enda kunskap en människa kan nå. Faust känner siglurad av den onda anden, även om denne egentligen inte ljuger: “Det som människanförmår...” – anden lovar Faust bara det som är möjligt, men Faust har större förväntningar pågrund av andens tvetydiga löften.De moraliska värdena “god” och “ond” har ingen kristlig betydelse hos Chamisso. I slutet avstycket är det relativt irrelevant om Faust räddas eller inte, här är det endast fråga omkunskapen och om möjligheten att nå den “absoluta” kunskapen. Den goda och den ondaanden representerar två vägar och två olika sätt att se på livet: den goda anden betonar attmänniskan borde nöja sig med det hon kunnat nå och inte fordra mera. Hans yttranden ärentydiga; de kan inte missförstås. Den onda anden däremot betonar att människan inte borde308