ein unmoralisches Angebot? - Ã bo Akademi

som vågar säga, att hans gud är den ende och den ende guden hans? Vilka äro vi jordloppor,att vi skulle tro oss äga Guden? Ana Honom bara kunna vi – som Kärleken. Och försöka attleva honom.*Men om din man från Nasaret aldrig funnits? Om han vore en myt bara?En myt ja. Men då har han ju funnits, då finns han ju. Mera än någon skräddare ellerskomakare, än någon kejsare eller påve – genom årtusenden, hos miljoner har han levat ihjärtan och tankar.En dröm bara. Men vi miljoner sinom miljoner äro bara skuggan av den drömmen, drömmenom människosonen, som lever i kärlek och rättfärdighet. Sanningarna och systemen växla,kulturerna blomma och vissna, men den drömmen lever. Om han aldrig funnits, säger du,dåre. Men just den dagen i dag finns han som aldrig någonsin.*Jag skulle göra upp med fantomen, som varit min levnads oro. Och i stället sitter jag här i dengamla madonnanischen och lovsjunger honom. Och den frid jag sökte är i mitt hjärta.Höst, det är höst här i bergen. Men för mig är det vår, för mig är rymden full av lärkor. Kanjag inte höra, vad de sjunga?En svart natt, rödstrimmig av blod, är över jorden. Hela världen är en växlarbörs, därkrämarna skrika och kivas. Allt är till salu, allt är varor och köpenskap. Allas hand mot alla,tänderna i struparna på varandra, människorna hata och mörda varann. Men i den svartanatten lyser det outsläckliga ljuset, över hatets och köpenskapens skrän ljuder rösten frånbergen i Galiläa. Kärleken är det, som befriar, kärleken ger livet dess mening.Ett uselt stoftkorn, ett sandkorn i oceanen är människan. Men i det lilla stoftkornet kankärlekens ande bo, det usla sandkornet kan bliva en boning för kärlekens Gud.Härligt, härligt, härligt är det att leva. Man ifrån Nasaret, du rörde vid mig. Och nya blevomina händer att arbeta, ny blev min tunga att lovsjunga.En glädje är livet, en lovsång är världen.*Kärleken! Vilken ny, vilken revolutionerande sanning du funnit!Du Nordpolens upptäckare, du den lycklige upphittaren av de vises sten!Håna mig, häda bara! Jag vet, att min sanning är några tusen år gammal, det är inte den nyaoch underbara sanning, som tjuguåringendrömde om. Men för mig är den ny. Det finns ingenannan ny sanning än den, som man lever sig till.Ny för dig, min bror? Jag tycker du dillat i alla tider om denna kärlek, i tio år har du snurratrunt världen och dillat om den.Men först nu har jag levat mig till den. Det är ingen fras längre utan kött och blod. Ordet harblivit kött för mig.Übersetzung:Alle Bücher habe ich gelesen, alle Wahrheiten ausprobiert und angezweifelt. Aber aus allemZweifel wächst ein Glaube, der Glaube an den Mann aus Nazareth. In jeder Asche funkelt einFeuer, seine Worte über die Liebe in der Bergpredigt.Ich Tor, der ich ihn aus meinem Herzen reißen wollte! Siehe, ich gab bloß dem Feuer Luft,damit es richtig anfing zu brennen. Jetzt brenne ich, ich, der ich einst dein Kreuz verbrannte.Der Mann aus Nazareth!369