Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
dem dela med filmbilder, som ju Bazin till yttermera visso ser besitta d<strong>en</strong><br />
unika förmågan att bevara och återge förändring. 10<br />
Häri ligger <strong>en</strong> tv-mediets paradox – inte minst med avse<strong>en</strong>de på hur<br />
de rörliga bilder som visas i tv ömsom är fotografiska spår av <strong>en</strong> dåtid,<br />
ömsom direktutsända vittnesmål från ett nu. Med <strong>television</strong><strong>en</strong> föds<br />
som bekant möjlighet<strong>en</strong> att sända rörlig bild direkt – utan att gå omväg<strong>en</strong><br />
över filmremsa och projicering på duk. I samma ögonblick som<br />
något sker visas det också i tv. Samtidigt lever d<strong>en</strong>na televisuella samtidighet<br />
– det man kan kalla för <strong>television</strong><strong>en</strong>s Nu – från mediets start<br />
alltså i symbios med film<strong>en</strong>s Då. Filmer blir tidigt regelbundna inslag<br />
i <strong>television</strong><strong>en</strong>, såväl i form av specialproducerat material för tv-mediet<br />
som i form av film producerad primärt för biograf<strong>en</strong>. Som Peter Dahlén<br />
och Pelle Snickars skriver om i sina respektive kapitel är tv:s inspelnings-<br />
och uppspelningsteknik till <strong>en</strong> början otymplig. Flera olika<br />
tekniska format – direktsändningar, film, så kallad telefilm respektive<br />
embryonal videoteknik – får under år<strong>en</strong> runt 1960 bära <strong>television</strong><strong>en</strong>s<br />
programinnehåll i dess olika stadier från produktion till arkivering.<br />
Tv:s barndom kännetecknades alltså av <strong>en</strong> teknologisk diversifiering<br />
som ledde till andra praxis vad gäller samtidighet än vad vi idag är<br />
vana vid. Det var <strong>en</strong> tid då program som i dag närmast per definition<br />
är direktsända ibland filmades och sändes i efterhand (som sportsändningar),<br />
samtidigt som exempelvis teater och annan tv-fiktion, eller<br />
talkshows och lekprogram, i högre grad sändes direkt och ibland ej <strong>en</strong>s<br />
bevarades för eftervärld<strong>en</strong>. Som Anja Hirdman beskriver i sitt kapitel<br />
blir d<strong>en</strong> direktsända <strong>television</strong><strong>en</strong> med tid<strong>en</strong> dock mindre vanlig. Detta<br />
samtidigt som just d<strong>en</strong>na ”liv<strong>en</strong>ess” – som Hirdman i dialog med John<br />
Caldwell och John Ellis här talar om – blir <strong>en</strong> allt mer c<strong>en</strong>tral del av<br />
tv-mediets id<strong>en</strong>titet. 11<br />
D<strong>en</strong>na gradvisa förändring i tv:s förhållningssätt till samtidighet<br />
– där direktsändning<strong>en</strong> transformeras från teknisk nödvändighet till<br />
retorisk illusion – beskriver också <strong>en</strong> historia. En historia där de teknologiska<br />
förutsättningarna för <strong>television</strong>ssändning är högst föränder-<br />
13<br />
-----------------------------------<br />
Televiserad tid<br />
– november 1969.<br />
-----------------------------------
Change language