Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ministrar (”Ja, hej, tj<strong>en</strong>a, hur är läget?”, till finansminister Borg), saknar<br />
uttalade värderingar, m<strong>en</strong> strävar efter att vara först med <strong>en</strong> nyhet<br />
som äv<strong>en</strong> platsar på vux<strong>en</strong>redaktionerna eller åtminstone roar.<br />
De ting som Lilla avslöjar rör ofta konsumtion av medieprodukter<br />
– som man samtidigt tipsar om i andra inslag. Dag<strong>en</strong>s unga människor<br />
sägs ju vara postmoderna i m<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> lättdistraherade, underhållningsinriktade,<br />
medieori<strong>en</strong>terade och självupptagna. Intervjustil<strong>en</strong> har således<br />
gått från ungdomlig skjutjärnsjournalistik, via respektfull underdånighet,<br />
artighet och trivsel, till lek och <strong>en</strong> blandning av fakta och<br />
fiktionslika grepp. Också andra i vidare m<strong>en</strong>ing politiska inslag ges <strong>en</strong><br />
fiktionsisc<strong>en</strong>sättning. Ett exempel i ett inslag om allergirisk på grund<br />
av damm i skolan. 39 I närbild ser vi <strong>en</strong> plåtresväska som stängs till<br />
trummusik, därefter helsvart bild, grodperspektiv mot <strong>en</strong> kvinna som<br />
kommer gå<strong>en</strong>de i <strong>en</strong> korridor med d<strong>en</strong>na väska, svart bild ig<strong>en</strong>. Hon<br />
kommer till <strong>en</strong> skolgrind och går in g<strong>en</strong>om ytterdörr<strong>en</strong>, vi hör h<strong>en</strong>ne<br />
räkna till sex medan bild<strong>en</strong> fortfarande är kolsvart. Till sist kommer<br />
d<strong>en</strong>na forskare fram till att rummet inrymmer 11 meter dammsamlande<br />
bokhyllor. G<strong>en</strong>om intervjun återkommer sedan trummusik<strong>en</strong>, det<br />
förekommer jumpcuts med mera, innan kvinnan till sist marscherar ut<br />
med sin plåtväska till samma trummusik. Zandi summerar: ”Jaa, tio<br />
meter hyllor! Mer ska det inte finnas i ett klassrum, för då blir det för<br />
dammigt, säger Greta Smedje. Mät i morgon när ni kommer till skolan!<br />
Är det mer än tio meter hyllor, kan det alltså bli för mycket damm<br />
och det är alltså inte bra!” Här kan man för <strong>en</strong> gångs skull faktiskt tolka<br />
in <strong>en</strong> indirekt uppmaning till ifrågasättande.<br />
På liknande sätt estetiseras ett inslag om hjälp för spelbero<strong>en</strong>de<br />
ungdomar. Till märkligt ljud och blåtonade bilder ser vi någon med<br />
blå händer hålla i p<strong>en</strong>gar och spelkort, varpå <strong>en</strong> kvinna (som s<strong>en</strong>are<br />
visar sig vara <strong>en</strong> psykolog) tre gånger frågar ”Hur mycket spelar du<br />
för..?” med hjälp av ekoeffekt. Ord<strong>en</strong> ”på <strong>en</strong> vecka…?”, liksom ”Hur<br />
mycket p<strong>en</strong>gar går det åt…?”, upprepas också de tre ekande gånger.<br />
Bild<strong>en</strong> och ljudet blir därefter ”normala” ig<strong>en</strong>, då <strong>en</strong> reporter intervjuar<br />
bland annat d<strong>en</strong>na psykolog, vars avslutande råd till pot<strong>en</strong>tiella<br />
spelmissbrukare än <strong>en</strong> gång återges i blåton och med ekoeffekt.<br />
”Public journalism” respektive ”infotainm<strong>en</strong>t”<br />
Barnjournal<strong>en</strong> kan faktiskt betraktas som <strong>en</strong> tidig form av ”public journalism”,<br />
som i barnnyheternas fall i själva verket låg 10-15 år före d<strong>en</strong>na<br />
rörelses födelse i USA runt 1989. Public journalism är där ett sätt<br />
210
Change language