Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ekta och kunniga image uttryck för <strong>en</strong> strävan efter det förtro<strong>en</strong>deingivande<br />
tilltal som är nyhetsankarets. 24<br />
Någon framträdande personlig plats i off<strong>en</strong>tlighet<strong>en</strong> når inte Oldin.<br />
Det är istället Nils Petter Sundgr<strong>en</strong> som<br />
under sina trettio år som programledare<br />
i Filmkrönikan antar roll<strong>en</strong> av nationellt<br />
filmankare. Det gör han inte g<strong>en</strong>om<br />
samma återhållet g<strong>en</strong>omskinliga<br />
tilltal som Oldin. Sundgr<strong>en</strong> gör sig ju<br />
som vi sett i högre grad till <strong>en</strong> talesman<br />
för d<strong>en</strong> filmpolitik som kommer att do-<br />
minera sv<strong>en</strong>sk filmkultur från 1963 och<br />
framåt, och han ori<strong>en</strong>terar sig också öppet<br />
i riktning mot d<strong>en</strong> vänsterpolitiska<br />
diskurs som några år s<strong>en</strong>are får större utrymme i off<strong>en</strong>tlighet<strong>en</strong>. Sundgr<strong>en</strong><br />
är i sin framtoning mindre ämbetsmannamässig än Oldin. Han<br />
levererar (och söker) snarare obekväma sanningar med politisk pregnans<br />
än korrekta uppgifter om d<strong>en</strong> stora filmkonst<strong>en</strong>. Sundgr<strong>en</strong>s intervjuer<br />
innehåller gärna återhållet provokativa frågor (som vi sett i<br />
fallet Ivarsson) eller egna tolkningsförsök i samhällsori<strong>en</strong>terad riktning<br />
(som i fallet Pakula). Han är <strong>en</strong> träg<strong>en</strong> res<strong>en</strong>är och festivalgäst<br />
vars besök i Cannes eller V<strong>en</strong>edig ger upphov till otaliga intervjuer<br />
med stora filmpersonligheter. Hans klädsel är också i allmänhet korrekt,<br />
m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> är mer korrekt med nya tid<strong>en</strong>s teck<strong>en</strong> än Oldins uniforma<br />
kavajkostym. Sundgr<strong>en</strong> har ofta utanpåskjorta eller polotröja, och<br />
framstår som <strong>en</strong> urban intellektuell.<br />
Näste programledare att göra sig bemärkt i off<strong>en</strong>tlighet<strong>en</strong> är Gunnar<br />
Rehlin som inleder sin bana 1994. Han är – som ovan nämnts<br />
– d<strong>en</strong> som inför betyg på filmer. Rehlin kan i viss mån jämföras med<br />
Gunnar Oldin. Han har <strong>en</strong> liknande torr ämbetsmannamässig framtoning<br />
och är sin lite pret<strong>en</strong>tiösa aura till trots snarare journalist än<br />
intellektuell. Rehlin leder programmet till 1998 och blir kanske mest<br />
bemärkt för det ironiska angrepp som han utsätts för av komikergrupp<strong>en</strong><br />
Killinggänget i pseudodokum<strong>en</strong>tär<strong>en</strong> Gunnar Rehlin – <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> film<br />
om att göra någon illa (1999). Film<strong>en</strong> ingick i <strong>en</strong> tv-serie om fyra filmer<br />
som alla i sin titel parodierade d<strong>en</strong> några år tidigare (inte minst i<br />
Sverige) så upplyfte och hyllade polske filmregissör<strong>en</strong> Krzysztof Kieslowski<br />
och hans tv-serie Dekalog<strong>en</strong> (1989–90), ur vilk<strong>en</strong> ett par biografvisade<br />
utsnitt betitlades med just fras<strong>en</strong> ”En lit<strong>en</strong> film om…”.<br />
D<strong>en</strong> känga mot Kieslowski och Rehlin som inledde Killinggängets se-<br />
121<br />
------------------------------------------------------<br />
Gunnar Oldin, 1966.<br />
------------------------------------------------------
Change language