26.07.2013 Views

Svensk television - en mediehistoria

Svensk television - en mediehistoria

Svensk television - en mediehistoria

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Just d<strong>en</strong>na normativa emfas på <strong>en</strong> medvet<strong>en</strong> samhällstillvändhet är<br />

ett teck<strong>en</strong> i tid<strong>en</strong> i det tidiga sjuttiotalet. I sin översikt av litteraturkritik<strong>en</strong>s<br />

funktion i nordisk dagspress Kritik av kritik<strong>en</strong> har Tomas Forser beskrivit<br />

sextio- och sjuttiotalets ideologikritiska doxa: ”Till honnörsord<strong>en</strong><br />

i vänsterkritikernas texter hörde ’medvet<strong>en</strong>’, ’stark’, ’avslöjande’, ’klar’,<br />

’viktig’, ’väs<strong>en</strong>tlig’, ’optimistisk’, ’rak’, ’tydlig’, riktig’ o.s.v. i d<strong>en</strong> mimetiska<br />

poetik<strong>en</strong>s lexikon.” 16 Det är lätt att finna paralleller med d<strong>en</strong>na bild<br />

av tid<strong>en</strong> i fråga i Filmkrönikan år<strong>en</strong> runt 1970. När Roy Anderssons g<strong>en</strong>ombrottsfilm<br />

En kärlekshistoria 1970 anmäls inför sin premiär beskrivs<br />

d<strong>en</strong> exempelvis inte så mycket med de stilmässiga grepp som för s<strong>en</strong>are<br />

betraktare framstått som så särpräglade såväl för film<strong>en</strong> som för dess regissör,<br />

det är snarare dess bild av det samtida samhället som noteras.<br />

Om vi vänder åter till det s<strong>en</strong>a femtiotal då Gunnar Oldin leder<br />

programmet ser vi ett väs<strong>en</strong>sskilt förhållningssätt. En intervju med<br />

d<strong>en</strong> brittiska skådespelar<strong>en</strong> Anthony Quayle 1959 kan exemplifiera.<br />

Till skillnad från intervjuer som citerats med regissörerna Pakula och<br />

Pekinpah – eller från intervjuer med filmskådespelerskor som Jane<br />

Fonda och Valerie Perrine vilka i temakrönikan 24 flickor i sekund<strong>en</strong>: ett<br />

program om kvinnobilder på bio 1973 också utsätts för ideologikritiskt inriktade<br />

frågor – var attityd<strong>en</strong> då mer försynt. 17 Quayle får visserlig<strong>en</strong><br />

frågor som rör estetik och konstnärlig kontroll, m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> tydliga politiska<br />

ag<strong>en</strong>da som blir så c<strong>en</strong>tral i det slutande sextiotalet finns ännu<br />

inte manifesterad. 18<br />

Äv<strong>en</strong> Oldins förhållningssätt transformeras dock med tid<strong>en</strong>. När<br />

han 1972 gör <strong>en</strong> serie program – <strong>Sv<strong>en</strong>sk</strong>arna i skrattspegeln – med utgångspunkt<br />

i sv<strong>en</strong>sk filmhistoria är vördnad<strong>en</strong> inför såväl <strong>en</strong>skilda<br />

verk, skådespelare som regissörer borta. G<strong>en</strong>om nedslag i sv<strong>en</strong>sk filmhistoria<br />

beskriver Oldin nu hur populärfilm – främst komedi – kan<br />

spegla underliggande konflikter i ett samhälle. Några internationella<br />

nedslag görs för att belysa g<strong>en</strong>r<strong>en</strong>s betydelse (Harold Lloyd, Mack<br />

S<strong>en</strong>nett) m<strong>en</strong> det g<strong>en</strong>omgå<strong>en</strong>de audiovisuella materialet är inhemskt.<br />

Intressant är att ytterst få av de filmexempel som illustrerar de nationella<br />

m<strong>en</strong>talitetshistoriska strukturerna namnges. Ofta anonyma<br />

korta klipp från filmer med icke alltid namngivna aktörer (vi ser Nils<br />

Poppe, Thor Modé<strong>en</strong>, Åke Söderblom etcetera) får i de fyra halvtimmeslånga<br />

programm<strong>en</strong> repres<strong>en</strong>tera teman som sv<strong>en</strong>skhet, kärlek eller<br />

vårt förhållande till myndigheter, allt under ciceron<strong>en</strong> Oldins ledning.<br />

19 Ett undantag från anonymitet<strong>en</strong> finns. Jan Halldoffs då aktuella<br />

filmkomedi Firmafest<strong>en</strong> (1972) används g<strong>en</strong>omgå<strong>en</strong>de som ett samtida<br />

exempel på att de strukturer som de äldre filmerna får illustrera<br />

116

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!