Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
på Jägersro. På <strong>Sv<strong>en</strong>sk</strong>a Dagbladet m<strong>en</strong>ade man att det hela var ”passabelt”.<br />
30 På Kvällspost<strong>en</strong> i Malmö tyckte man att ”journalnytt” d<strong>en</strong>na<br />
kväll bjöd på ”föga aktuella saker”. Dock var det ett av inslag<strong>en</strong> som<br />
väl försvarade sin plats, tyckte man, ”nämlig<strong>en</strong> det som visade, när d<strong>en</strong><br />
nya DC 7:an anlände till huvudstad<strong>en</strong>. I sällsynt vackra bilder hade<br />
fotograf<strong>en</strong> fångat planet, när det svävade fram i det blå, svepte över<br />
Stockholm med Stadshuset som magnifik bakgrund för att slutlig<strong>en</strong> ta<br />
mark på Bromma.” 31 Bästa inslaget bland ”de sydsv<strong>en</strong>ska glimtarna”<br />
ansåg man på Kvällspost<strong>en</strong> vara ”det trevligt sammanställda reportaget<br />
från söndag<strong>en</strong>s val. Här hade kameran förevigat kända röstsedelsutdelare<br />
i Malmö, välkända malmöprofiler vid valurnorna, kväll<strong>en</strong>s och<br />
natt<strong>en</strong>s hetsiga arbete på Televerket, när valresultat<strong>en</strong> strömmade in,<br />
samt d<strong>en</strong> glada stämning<strong>en</strong> på Ungsv<strong>en</strong>skarnas lokaler.” D<strong>en</strong> långa<br />
skildring<strong>en</strong> av brandkårsuppvisning<strong>en</strong> i Hälsingborg tålde förvisso<br />
att ses, tyckte man vidare, medan ”Jägersro-vännerna fick sitt g<strong>en</strong>om<br />
<strong>en</strong> inte alltför lustig upptagning av sv<strong>en</strong>skt travkriterium”. 32 Det som<br />
främst uppskattades var alltså allmänbildande skildringar av exempelvis<br />
tekniska framsteg och valarbetet.<br />
Ungern-kris<strong>en</strong> g<strong>en</strong>ombrott för TV-journal<strong>en</strong><br />
Minst lika viktigt som det sv<strong>en</strong>ska journalmaterialet var det utländska.<br />
I d<strong>en</strong> rutinmässiga materialanskaffning<strong>en</strong> i Stockholm hade man<br />
daglig telegramkontakt med BBC i London. Med Columbia fanns det<br />
ett halvårskontrakt på huvudsaklig<strong>en</strong> amerikanskt material och i Paris<br />
hade sv<strong>en</strong>sk <strong>television</strong> fått sin första egna utlandskorrespond<strong>en</strong>t i Gerd<br />
Almgr<strong>en</strong>. På motsvarande sätt skickades sv<strong>en</strong>sk journalfilm utomlands,<br />
”fast kanske inte i d<strong>en</strong> utsträckning man skulle önska”; personal<strong>en</strong><br />
räckte inte till att skicka offerter och översätta textlistor i d<strong>en</strong><br />
takt som erfordrades. För att exempelvis intressera köpare i USA måste<br />
filmmaterialet vara i väg inom tio timmar efter tagning<strong>en</strong>. Det lyckades<br />
man klara när det gällde d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska Sueztrupp<strong>en</strong>s avfärd, och<br />
man hoppades här, i december 1956, också kunna leverera bilder från<br />
Luciafirandet – ett för utlandet exotiskt material som också gav Sverige<br />
uppmärksamhet, ungefär som Nobelfest<strong>en</strong>. Vad Erik Bergst<strong>en</strong> annars<br />
främst ville ha till stånd var ”<strong>en</strong> perfekt fungerande speditionsapparat”<br />
så att film kunde skickas och tas emot dygnet runt. Som det var nu tog<br />
lokala transporter, tullbehandling och korrespond<strong>en</strong>ser alltför mycket<br />
tid i anspråk.<br />
Material rekvirerades också telegrafiskt från de utländska tv-före-<br />
43
Change language