Svensk television - en mediehistoria

sa till USA: fem-sex barn i åldern 9–14 år som årligen byttes ut. Mitt
bland dåtidens journalistauktoriteter såsom Ingemar Odlander (Rapports
allra första nyhetsankare, senare inrikes- och utrikeschef) och
Gustaf Olivecrona (en av de tre skjutjärnsjournalisterna O-na) ses 10årige
knattereportern Nicklas Englund stå framme vid mikrofonen:
Nicklas Englund: ”Höjs barnbidraget med kanske 10 kr, skulle det göra
nå’n skillnad för oss barn då, för att vi … det kanske räcker till ett par vantar.
Skulle det inte vara bättre och lägga dom pengarna till exempel på skolan
eller idrottsrörelsen eller nå’t i den stilen?”
Ullsten: ”Jaa, du vet att man behöver pengar till så väldigt mycket. Vi
behöver, vi behöver … barnbidrag för att din mamma och pappa ska få
bättre råd att köpa det dom behöver och … [de vuxna journalisterna skrattar,
ty eufemismen ”barnbidrag” är ju egentligen ett ”föräldrabidrag”] …
och vi behöver också satsa pengar till … för att klara din försörjning. Vi
behöver också pengar till idrottsrörelsen och till skolan och vi försöker hela
tiden att göra … göra det som vi kallar för en … avvägning och se vad som
är viktigast…”
NE: ”Men 10 kr tror inte jag gör så stor skillnad på min försörjning,
faktiskt … Det räcker till en ganska stor påse godis …” [Ullsten avbryter
med: ”Tror du inte det?”, fast Nicklas fortsätter] ” … men inte nå’ mer.
Skulle det inte vara bättre att lägga dom pengarna nå’n annanstans?”
Ullsten: ”Nog skulle du bli ganska glad om du fick en tia av mig, va?”
NE: ”Jaa, det skulle jag bli, men ...
Ullsten: ”Ja, just det! Det tror jag din mamma och pappa blir också om
barnbidraget höjs!” 33
Veckan därpå återknyter Bengt Fahlström till denna statsministerintervju,
då han säger: ”Den nya regeringen föreslog i går att barnbidraget
i Sverige ska höjas med 240 kr, det blir alltså 20 kr per månad det, per
barn och år. […] Som du minns så var vår knattereporter Nicklas Englund
med på den här presskonferensen förra veckan […] då lovade faktiskt
statsministern Nicklas en tia, du kanske kommer ihåg det, men när
Nicklas skulle få den här tian så visade det sig att statsministern inte hade
någon.” 34 Vi får nu se Ullsten leta i sin plånbok och be att få låna av någon
runt honom, vilket han får, och sedan överräcka sedeln till Nicklas.
Fahlström: ”Ja, Nicklas fick sin tia, den tia som sen kom att bli 20 kronor,
alltså 20 kr per månad per barn i det nya barnbidraget.” Intrycket ges
här, att fjärdeklassarens invändningar bidrog till att dubblera ökningen
av barnbidraget. Barn kan alltså påverka, till och med statsministern.
200