Svensk television - en mediehistoria

got faktiskt förändras, för efter en halvtimme har ju egentligen ingenting
skett, allt är som förut.
Är det då därför vi tittar på situationskomedier – för att få förhandla
vår kulturella oro? På ett plan är skrattet åt någon annans försök att
hantera sin vardag förlösande för en sådan oro och att få skratta åt det
tillfredsställer en lust. Lust är en kärna för tillfredsställelse vad gäller
stora delar av populärkulturen. Som åskådare till situationskomedier
kan jag ha lust till en serie på en mängd olika nivåer – i del som i helhet,
beundra skickliga skådespelarinsatser, få se mediestjärnor agera,
identifiera mig, etcetera. Igenkänning är centralt för familjekomedins
popularitet. Det vi människor har gemensamt är ju just ”vardag” – den
lilla världen. 35 De senmoderna livsvillkoren utmärks av en traditionsupplösning,
saker och ting är inte som de en gång var. 36 Vi har familjestrukturer
i upplösning, med nya könsroller och klassmässiga förändringsprocesser.
Här får vi möta en Gustav som förtvivlat försöker
hålla fast vid allt som förflyktigas – barn som flyttar hemifrån, rationaliseringar
på jobbet, en fru som gör karriär, han skall behöva städa
och laga mat, att göra om hemma etcetera. Vi får se hur han åberopar
gamla fackliga slagord inför första maj, samtidigt som han i hastigheten
glömt att han inte betalt fackavgift på många år. Gruppsolidaritet
är viktig i tanken, men jaget kommer först! Han ser sig som socialdemokrat
av den gamla goda stammen, men i praktiken är han en fullfjädrad
svartfot, överlöpare och egoist. Han försöker konstruera krystade
familjekvällar, utan tv, som varken fru eller barn vill delta i. Han vill
vara den gode maken och fadern, men är redan detroniserad och avslöjas
dagligen som kejsare utan kläder. Barnen får inte växa upp, de ska
vara små och söta. Han jagar efter Linas pojkvänner som inte duger,
vilket följer med tio år senare och den make hon valt. Gustav vill värna
om gamla goda värden i livet som att man ska sitta och prata utan tv
på nyår, men det går inte alls. Allra minst för Gustav själv.
Om vi ska ta berättelsen om Gustav på allvar handlar den således
om hur han försöker hantera samtiden och därmed de senmoderna
livsvillkoren. Hustru Lena och barnen har i princip inga problem, förutom
hur de ska hantera Gustav och hans egenheter. Lena verkar betrakta
Gustav mer som ett släpankare som hon måste förklara världen
för än en partner, vilket är en del av komiken och kanske något igenkänningsbart
för många kvinnor. Hon är gift med en man som hatar
förändring, saknar social kompetens och empati både inom och
utom familjen. Här får vi se en man som har dessa brister i excess och
som man kan få känna igen och skratta åt. Lena måste klara hushål-
183