Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
alltså ett fält som både anknyter till <strong>en</strong> g<strong>en</strong>erell mediehistorisk diskussion<br />
om förhållandet mellan film och tv och till mer r<strong>en</strong>odlat filmrelaterade<br />
fält. Filmkritik i dess olika former har av David Bordwell, Barbara<br />
Klinger eller Janet Staiger undersökts ur såväl mer principiella<br />
perspektiv (hur tolkas, analyseras och värderas film?) som ur specifika<br />
historiska perspektiv: hur har särskilda filmer eller filmpersonligheter<br />
(auteurer, stjärnor) kanoniserats eller fått betydelse i <strong>en</strong> filmkulturell<br />
historisk kontext? 11 Off<strong>en</strong>tliga röster kring film kan också användas<br />
till mer vittsträvande resonemang om filmkultur – till studier<br />
av förhållandet mellan publik, filmbransch och politisk makt ur institutionella<br />
eller m<strong>en</strong>talitetshistoriska perspektiv. 12 Sällan har dock andra<br />
medier än tryckta (dagspress, tidskrifter, veckopress, böcker) lyfts<br />
fram i sammanhanget. Ett undantag är Su Holmes studier av hur brittisk<br />
filmkultur under femtiotalet integreras med det nya tv-mediet. I<br />
ett antal program – som Holmes till och med ser som företrädare för<br />
<strong>en</strong> bortglömd g<strong>en</strong>re – får biograffilm<strong>en</strong> <strong>en</strong> huvudroll. Curr<strong>en</strong>t Release<br />
(BBC 1952–53), Picture Parade (BBC, 1956–62) och Film Fanfare (ABC<br />
1956–57) är exempel hon ger på program som fungerar som <strong>en</strong> del<br />
av d<strong>en</strong> samtida (nationella) filmkultur<strong>en</strong>. Holmes poängterar hur just<br />
begreppet filmkultur är mer relevant än begreppet filmkritik vad gäller<br />
dessa filmprogram, då de snarare fokuserar på stjärnor och premiärer<br />
än på att ge kritiska omdöm<strong>en</strong> om de filmer som pres<strong>en</strong>teras. 13<br />
I vårt land hanteras film<strong>en</strong> lite annorlunda i <strong>television</strong><strong>en</strong>. Här det<br />
inte irrelevant att – inte minst under just de tidiga år<strong>en</strong> – tala om<br />
filmkritik i detta sammanhang. Filmkrönikan heter alltså det sv<strong>en</strong>ska<br />
tv-program som sannolikt haft störst nationell betydelse som visuell<br />
filmkritisk ar<strong>en</strong>a; ett program som under sina fem dec<strong>en</strong>nier närmast<br />
blivit <strong>en</strong> institution i sv<strong>en</strong>skt filmliv. Man skulle i och för sig kunna se<br />
Filmkrönikan (och liknande program) som blott <strong>en</strong> variant av press<strong>en</strong>s<br />
filmkritik förflyttad till ett annat medium: Enskilda filmer värderas<br />
och tolkas, sedan tidigt nittiotal också med <strong>en</strong> betygssättning hämtad<br />
från tabloiderna (och som vi idag också kan se i morgontidningarna).<br />
Intervjuer och reportage g<strong>en</strong>omförs om aktuella filmhändelser.<br />
Några c<strong>en</strong>trala aspekter hos Filmkrönikan – det performativa inslaget<br />
med <strong>en</strong> filmkritiker i bild (som talking head eller som soffsittare)<br />
eller de frekv<strong>en</strong>ta citat<strong>en</strong> från aktuella filmer – problematiserar dock<br />
jämförels<strong>en</strong>. Dessutom gör <strong>television</strong><strong>en</strong>s snabba g<strong>en</strong>omslag i Sverige<br />
att programmet sannolikt kan tillmätas större vikt på nationell nivå än<br />
någon tryckt motsvarighet – inte minst under d<strong>en</strong> <strong>en</strong>kanliga eran. Television<strong>en</strong>s<br />
filmkritiker blev snabbt off<strong>en</strong>tliga celebriteter på ett – får<br />
112
Change language