Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
pel publikflöde i allt högre grad blivit detsamma som cash flow. M<strong>en</strong><br />
framför allt har d<strong>en</strong> planerande flow-organisering<strong>en</strong> ända sedan etablering<strong>en</strong><br />
av 1990-talets mångkanalsystem med <strong>en</strong> zappande publik<br />
differ<strong>en</strong>tierats g<strong>en</strong>om tittarnas egna, snitslade banor g<strong>en</strong>om tablåerna.<br />
Kanalflöde och tittarflöde är inte längre synonyma, och i dag<strong>en</strong>s<br />
multi-tv-system blir tittarflöd<strong>en</strong>a än mer differ<strong>en</strong>tierade – <strong>en</strong>ligt vissa<br />
framtidssc<strong>en</strong>arier i så hög grad att det snart inte går att tala om några<br />
flöd<strong>en</strong>: av d<strong>en</strong> forna helhet<strong>en</strong> återstår då bara fragm<strong>en</strong>t. Samtidigt<br />
är själva mediering<strong>en</strong> mellan det privata och det off<strong>en</strong>tliga än idag <strong>en</strong><br />
av tv-mediets viktigaste eg<strong>en</strong>skaper och funktioner. Och frågan är om<br />
inte d<strong>en</strong>na mediering i hög grad förutsätter d<strong>en</strong> traditionella <strong>television</strong><strong>en</strong>s<br />
vida spridningsform, där programläggning<strong>en</strong>s organisering av<br />
programstoff och tablåns strukturer av regelbund<strong>en</strong>het, rutiner och<br />
avbrott fortfarande är c<strong>en</strong>trala?<br />
Tv-politik<strong>en</strong>s kraftfält<br />
Innan jag kommer in på de mer publikori<strong>en</strong>terade perspektiv<strong>en</strong> vill<br />
jag först lyfta fram programläggning<strong>en</strong>s och tv-tablåns betydelse för<br />
d<strong>en</strong> praktiska tv-verksamhet<strong>en</strong>. Under monopolperiod<strong>en</strong> var tablåernas<br />
främsta funktion att koordinera på förhand givna program så<br />
optimalt som möjligt. Tv-verksamhet<strong>en</strong>, på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> synonym med<br />
SR/SVT, var i hög grad produc<strong>en</strong>tstyrd och <strong>en</strong>skilda redaktioner och<br />
produc<strong>en</strong>ter hade stor bestämmanderätt över programm<strong>en</strong>. Med hjälp<br />
av tablåerna fastställdes programm<strong>en</strong>s placeringar utifrån olika kriterier<br />
och förhandlingspositioner. Summan av dessa förhandlingar,<br />
ja, r<strong>en</strong>t av själva relation<strong>en</strong> mellan ledning<strong>en</strong> och produktion<strong>en</strong>, uttrycktes<br />
i d<strong>en</strong> så kallade typveckan, där samtliga program placerades<br />
in i ett säsongs- och veckoschema, anting<strong>en</strong> med konkreta programtitlar<br />
eller mer övergripande g<strong>en</strong>rekaraktäristik. Enligt Hans Bonnevier,<br />
före detta planeringschef på SVT, var typveckan under d<strong>en</strong>na tid<br />
något som framför allt behövdes av r<strong>en</strong>t praktiska skäl, för att sortera<br />
programm<strong>en</strong> och se till att de fyllde ut sändningstid<strong>en</strong> – ”det måste ju<br />
finnas program vid varje tidpunkt i tablån”. 15<br />
Sedan år 2000 har tablåerna varit ett av ledning<strong>en</strong>s mest betydelsefulla<br />
konkurr<strong>en</strong>sverktyg. Det var då SVT deklarerade ”år noll”, 16 vilket<br />
bland annat betydde att d<strong>en</strong> tidigare produc<strong>en</strong>tstyrda programproduktion<strong>en</strong><br />
nu skulle bli mer ledningsstyrd. Det blev företagsledning<strong>en</strong><br />
uppgift att ta fram ett slags ”önskeversion” av tablån, som sedan<br />
pres<strong>en</strong>terades för de programproducerande <strong>en</strong>heterna. Varje så kallad<br />
91
Change language