Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
för medvetna samtidsbilder. Hollywood står ofta i skottglugg<strong>en</strong> medan<br />
europeisk film oftare lyfts fram som ett upphöjt undantag. Under<br />
1900-talets sista två dec<strong>en</strong>nier förändras sedan så sakteliga programmet.<br />
Filmkrönikan blir i allt högre grad ett skyltfönster för premiäraktuella<br />
filmer, betyg införs och samhälls<strong>en</strong>gagemanget avtar.<br />
I programsättning<strong>en</strong> av långfilmer i tv-tablåerna kan man länge<br />
skönja <strong>en</strong> tydligt fostrande strävan. 33 D<strong>en</strong>na t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>s är som tydligast<br />
under sextio- och sjuttiotalet. Hur är det då med Filmkrönikan? Är det<br />
också ett uttryck för <strong>en</strong> paternalistisk ambition att torgföra god filmsmak?<br />
Av de olika exempel jag lyft fram är svaret på d<strong>en</strong> frågan långt<br />
ifrån självklart. Visserlig<strong>en</strong> finns hos många av de filmkritiker som leder<br />
programmet <strong>en</strong> tydlig strävan att leda tv-publik<strong>en</strong> till kvalitetsfilm<strong>en</strong>.<br />
Samtidigt har programmet i andra avse<strong>en</strong>d<strong>en</strong> <strong>en</strong> hållning som<br />
är mindre högkulturell, redan under sextiotalet förebådas som vi sett<br />
ett motstånd mot filmc<strong>en</strong>sur till populärfilm<strong>en</strong>s fromma (se exemplet<br />
Peeping Tom ovan).<br />
Programmet har självfallet sina föränderliga sidor. Efter <strong>en</strong> period<br />
då vänsterori<strong>en</strong>tering och samhällstillvändhet råder följer ett emfasskifte<br />
som tar sig olika uttryck: såväl konstnärlig prestige som populärkulturell<br />
väckelse får växelvis leda. Kulturjournalistik och fankultur<br />
slåss således mot d<strong>en</strong> traditionella filmkritiska diskurs som regerat sedan<br />
Gunnar Oldins dagar. Föränderlighet<strong>en</strong> flankeras av mer konstanta<br />
inslag – <strong>en</strong> relativ maskulin dominans och ett tydligt avstånd mot<br />
<strong>en</strong> akademiserad filmkritik är exempel på sådana. Här skiljer sig Filmkrönikan<br />
i förhållande till d<strong>en</strong> tryckta press<strong>en</strong>s filmrec<strong>en</strong>s<strong>en</strong>tkår som<br />
visar fler företrädare för det filmvet<strong>en</strong>skapliga fältet.<br />
Filmkrönikan är <strong>en</strong> del av vår nationella <strong>mediehistoria</strong>. Dess popularitet<br />
och livslängd har gjort det till <strong>en</strong> institution i sv<strong>en</strong>sk filmkultur<br />
– r<strong>en</strong>t av till <strong>en</strong> del av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska filmhistori<strong>en</strong>. Samtidigt skriver<br />
programmet också självt stundtals historia g<strong>en</strong>om att med jämna mellanrum<br />
knyta an till kanoniserad filmhistoria eller till och med göra<br />
egna kritiska tillbakablickar, som i återbesöket hos Studio S. Framför<br />
allt utgör dock programmets visualiseringar av samtid<strong>en</strong>s filmkultur<br />
– i form av intervjuer och reportage – ett filmhistoriskt källmaterial<br />
av oanat värde. D<strong>en</strong> internationella jämförelse som kan göras med de<br />
program Su Holmes beskriver från <strong>en</strong> brittisk horisont ger slutlig<strong>en</strong><br />
kanske allra mest relief till Filmkrönikan. Där de brittiska motsvarigheter<br />
som startar vid femtiotalets mitt upphör några år in på sextiotalet<br />
(och ersätts av program med fokus på populärmusik) är förhållandet i<br />
Sverige närmast det omvända. 34 Det är svårt att inte koppla d<strong>en</strong>na na-<br />
131
Change language