Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Detta är <strong>en</strong> period i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska tv-histori<strong>en</strong> då <strong>en</strong> kanalkrock inte<br />
bara klyver publik<strong>en</strong> i olika läger, utan också leder till folkstorm och<br />
<strong>en</strong> högröstad off<strong>en</strong>tlig debatt. I Röster i Radio-TV:s återkommande<br />
krönikor över veckan som gått, är kanalkrockarna ett stå<strong>en</strong>de tema<br />
och dom<strong>en</strong> är ofta hård i de fall ett underhållningsprogram har ”saboterat”<br />
förutsättningarna för ett kulturellt, allmänbildande program.<br />
På många sätt minner f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>et om <strong>en</strong> svunn<strong>en</strong> tid, då d<strong>en</strong> statskontrollerade<br />
”paleo<strong>television</strong><strong>en</strong>s” främsta syfte var att överföra givna<br />
kulturella värd<strong>en</strong>, tillvarata samhällsintress<strong>en</strong> och spegla yttervärld<strong>en</strong>.<br />
3 M<strong>en</strong> kanalkrockarna kan också ses ur ett vidare perspektiv och<br />
användas som ingång till <strong>en</strong> diskussion om vissa specifika eg<strong>en</strong>skaper<br />
hos <strong>television</strong><strong>en</strong>, som handlar om mediets temporala organisering och<br />
integrering i såväl vardagsliv som samhällsliv – saker som är minst lika<br />
betydelsefulla idag som för fyrtio år sedan.<br />
Från monopol-tv till multi-tv<br />
Under 1920-talet gav frekv<strong>en</strong>sknapphet<strong>en</strong> etermedierna ett slags naturligt<br />
monopol inom nationalstat<strong>en</strong>s gränser. I Sverige, liksom i övriga<br />
europeiska länder, var det framför allt svårighet<strong>en</strong> att etablera nationella<br />
radio- och tv-marknader som gjorde att etermedierna institutionaliserades<br />
som off<strong>en</strong>tligägda monopol. Samtidigt gjorde monopol<strong>en</strong><br />
det logiskt och rimligt att ur ett institutionellt och kommunikativt<br />
perspektiv betrakta publik<strong>en</strong> som <strong>en</strong> allmänhet, och följaktlig<strong>en</strong> varje<br />
tv-tittare som <strong>en</strong> medborgare. Med anledning av d<strong>en</strong>na särställning<br />
utvecklades upplysning, folkbildning och mångfald som viktiga ideal<br />
för verksamhet<strong>en</strong>. De principer som gradvis blev vägledande var alltså<br />
bestämda förpliktelser som legitimerade monopolprivilegierna, det<br />
vill säga <strong>en</strong>samrätt<strong>en</strong> att sända program och ta ut <strong>en</strong> allmän lic<strong>en</strong>savgift.<br />
4 Ofta beskrivs public service-medierna som om de blev till <strong>en</strong>ligt<br />
<strong>en</strong> på förhand uttänkt plan, m<strong>en</strong> i själva verket är de public service-ideal<br />
som vi idag gärna kallar klassiska och förknippar med eviga<br />
värd<strong>en</strong>, och som vi vant oss betrakta som <strong>en</strong> gång för alla givna, lika<br />
mycket resultatet av ett ”teknologiskt misslyckande” som av medvetna<br />
samhällspolitiska strategier. 5<br />
Som allmän nyttighet, efter ett tag med ett uttalat uppdrag att stå<br />
i såväl samhällets som publik<strong>en</strong>s tjänst, bidrog etermedierna och då<br />
framför allt <strong>television</strong><strong>en</strong> till att föra samman hela befolkningar. Samma<br />
tv-upplevelse delades av flertalet, och programverksamhet<strong>en</strong> diskuterades<br />
flitigt, inte minst off<strong>en</strong>tligt. Monopol<strong>television</strong><strong>en</strong> hade helt<br />
86
Change language