Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
till självspegling. D<strong>en</strong> vanliga familj<strong>en</strong> och dess problem syns och hörs,<br />
får <strong>en</strong> plats i kultur<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong> om det här handlar om komisk respres<strong>en</strong>tation,<br />
så är det d<strong>en</strong> vanliga människans ”lilla kamp” att få ihop vardag<strong>en</strong><br />
som ges utrymme. Dessutom får vi här <strong>en</strong> möjlighet till självspegling<br />
vad gäller livsstil, det vill säga vi kan få se hur andra har det hemma<br />
och hur de gör. G<strong>en</strong>rehistoriskt bör därför d<strong>en</strong>na isc<strong>en</strong>sättning av det<br />
”vanliga” i första steget bindas samman med 1800-talets borgerliga sedekomedi,<br />
där vi får se <strong>en</strong> ny samhällsklass och deras liv bli föremål för<br />
uppspel. 13 Borgarklass<strong>en</strong>s uppkomst får inledningsvis ett uttryck g<strong>en</strong>om<br />
d<strong>en</strong> borgerliga familjeroman<strong>en</strong> och borgerligt familjeliv spelas äv<strong>en</strong> upp<br />
på underhållningsteaterns sc<strong>en</strong>.<br />
Familjefiktionerna får tidigt utlöpare inom etermedierna. Ur ett<br />
sv<strong>en</strong>skt perspektiv känner vi kanske ig<strong>en</strong> komiska radioserier som<br />
Lille Fridolf och jag (1955). Redan vid tv-start<strong>en</strong> 1956 visar sv<strong>en</strong>sk <strong>television</strong><br />
amerikanska I Love Lucy (1951–1961). Innan jag ger mig in<br />
på <strong>en</strong> beskrivning av d<strong>en</strong> första sv<strong>en</strong>ska situationskomedin i <strong>television</strong><strong>en</strong><br />
– Niklassons (1965) – är det dock nödvändigt att kort förankra<br />
g<strong>en</strong>r<strong>en</strong> ännu längre tillbaka än till 1800-talet. Ett ögonkast på sv<strong>en</strong>sk<br />
teaterhistoria ger också vid hand<strong>en</strong> att sv<strong>en</strong>sk sc<strong>en</strong>konst under lång<br />
tid har varit högst bero<strong>en</strong>de av utländska produkter. 14 D<strong>en</strong> komiska<br />
g<strong>en</strong>re som i rakt nedstigande led knyter an är som redan inledningsvis<br />
konstaterats d<strong>en</strong> folkliga Commedia dell’ Artetradition<strong>en</strong>, med anor<br />
i medeltid<strong>en</strong>s itali<strong>en</strong>ska kultursfär. 15 Här finner vi flera gem<strong>en</strong>samma<br />
karaktäristika med moderna tiders situationskomedi, som kan få illustrera<br />
arketyper inom komik. Utgångspunkt<strong>en</strong> är att det här handlar<br />
om spexartade och uppsluppna styck<strong>en</strong> som har vissa ständigt återkommande<br />
inslag. Ur d<strong>en</strong>na tradition sägs både lustspelet, cirkus<strong>en</strong><br />
och varietén vara sprungna. Komik<strong>en</strong> bygger i hög grad på skådespelarnas<br />
snabba replikväxlingar och improvisationsförmåga. Särskilt intressant<br />
är äv<strong>en</strong> att det är i d<strong>en</strong>na västerländska teaterform som kvinnor<br />
för första gång<strong>en</strong> förekommer som skådespelare. Man kan till och<br />
med tala om Commedia dell’ Arte i termer av <strong>en</strong> feministisk teater då<br />
mann<strong>en</strong> framställs som offer för sitt kön, medan kvinnorna är balanserade<br />
och intellig<strong>en</strong>ta. Ursprunglig<strong>en</strong> var huvudkaraktär<strong>en</strong> Harlekin;<br />
ful i mun, ständigt hungrig och inte särskilt klipsk. I <strong>en</strong> fransk version<br />
tvåhundra år s<strong>en</strong>are framställs han som mer kvicktänkt. I d<strong>en</strong>na mer<br />
karnevaliska teater är ännu <strong>en</strong> gång temat att plocka ned de som tror<br />
sig vara förmer än andra. Skrattet skall vara på deras bekostnad. Vad vi<br />
kan känna ig<strong>en</strong> är förstås också hur det är någon av folket som försöker<br />
klara kniviga situationer i livet, i d<strong>en</strong> lilla människans vardag. 16<br />
172
Change language