Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ämn<strong>en</strong> under år<strong>en</strong>: skolan (Lära för livet, 1977), idrottsrörels<strong>en</strong> (Hammarstads<br />
BK, 1977) eller äldrevård<strong>en</strong> (Solback<strong>en</strong>: Avd E, 2003). När <strong>en</strong><br />
göteborgsbaserad dramaproduktion höst<strong>en</strong> 2007 blickar bakåt mot<br />
vänstervåg<strong>en</strong>s glansdagar runt 1970 i storsatsning<strong>en</strong> Upp till kamp kan<br />
det samtidigt ses som <strong>en</strong> del av <strong>en</strong> vänsterradikal tradition och som<br />
ett brott mot d<strong>en</strong>na traditions inarbetade praktik – d<strong>en</strong> samtidskomm<strong>en</strong>terande<br />
tv-teatern. Mikael Marcimains och Peter Birros serie kan,<br />
med sitt återanvändande av äldre tv-material i <strong>en</strong> reflektion över <strong>en</strong><br />
överstånd<strong>en</strong> revolution som eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> aldrig blev, sägas i någon mån<br />
förkroppsliga <strong>television</strong><strong>en</strong>s temporala paradoxer. D<strong>en</strong> är ett nu som<br />
bygger ett fiktivt då med hjälp av mediets egna arkiverade ögonblick,<br />
som ett uttryck för det populära minne som med helt andra förteck<strong>en</strong><br />
– i <strong>en</strong> än mer populariserad variant – utgör stomm<strong>en</strong> i Hammars och<br />
Wikingssons nostalgiska återblickar över ett svunnet barndomslandskap.<br />
Tv som spegel?<br />
Per Olov Qvist beskriver i sin text hur Hem till byn under sina följande<br />
dec<strong>en</strong>nier i etern ger uttryck för inte bara jordbrukspolitik<strong>en</strong>s konsekv<strong>en</strong>ser<br />
utan också för mer g<strong>en</strong>erella samhälleliga förändringsfaser. I<br />
d<strong>en</strong> sista omgång<strong>en</strong> av seri<strong>en</strong> är det få av de familjer vi följt som fortfarande<br />
brukar d<strong>en</strong> jord de ärvt. Istället tematiserar B<strong>en</strong>gt Bratts serie<br />
under s<strong>en</strong>are år inträdet i EU, bidragspolitik, miljonprogrammets dystopiska<br />
urbana miljöer eller integrationsfrågor. I Ingrid Lindells text<br />
om sv<strong>en</strong>ska situationskomedier blir Sv<strong>en</strong>sson Sv<strong>en</strong>sson (1994-), liksom<br />
dess tidigare föregångare i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska familjekomedig<strong>en</strong>r<strong>en</strong> Nicklassons<br />
(1965), på ett mer underförstått sätt uttryck för hur föreställningar<br />
kring manlighet förändrats. Sådana herm<strong>en</strong>eutiska operationer är inte<br />
ovanliga för <strong>en</strong> kulturteoretisk praxis där inte minst populära fiktioner<br />
ofta förutsätts omvandla samtida konflikter och föreställningsvärldar<br />
till symtom på <strong>en</strong> specifik tidsanda eller kanske på mer svårfångade<br />
historiska förändringsfaser.<br />
Hur förhåller sig då <strong>television</strong><strong>en</strong> på ett mer g<strong>en</strong>erellt plan till sin<br />
samtid? Att vi gärna på olika sätt kan använda oss av dess program<br />
för att nå kunskap om ett förgånget – eller för att illustrera historiska<br />
fördomar – är <strong>en</strong> sida av sak<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> vad gäller för det omvänt tidsmässiga<br />
perspektivet: vilka förväntningar och krav har vi som tv-tittare<br />
(eller som medborgare) i nuet på att fiktiva som icke-fiktiva g<strong>en</strong>rer ger<br />
repres<strong>en</strong>tativa bilder av d<strong>en</strong> värld vi själva lever i? Är tv-mediet – till-<br />
18
Change language