Svensk television - en mediehistoria

eting framför sig, är webb-budgeten för 2008 betydligt större än tidigare
år. Företaget har också lagt ut delar av sitt enorma programarkiv
på nätet samt tecknat avtal med webb tv-plattformen Joost.
Detta är å ena sidan logiskt. SVT har under lång tid tappat tittare
inom målgruppen ”unga vuxna”, det vill säga de som nu framför allt
väljer att använda webb-tv, och följaktligen är det ett prioriterat mål
att ta upp kampen om dem. Argumentet är att man ska vara där publiken
är, samt att mer av allt också är mer public service – ju fler distributionsformer
och mediala plattformar, desto mer solid public service-verksamhet,
med andra ord. 7 Men med tanke på webbens framväxande
kommunikationsformer är det å andra sidan, som redan nämnts,
allt annat än givet att det överhuvudtaget är rimligt att tala om en tv i
allmänhetens tjänst idag, och om konceptet fortfarande har relevans är
det inte självklart en position som SVT kan hävda ensamrätt till. Det
oproblematiska sätt på vilket man från såväl politiskt som företagshåll
hävdar att SVT:s digitala satsningar helt enkelt ger publiken mer public
service, riskerar alltså inte bara – som så många gånger tidigare – att
hamna farligt nära det cirkelresonemang som säger att eftersom det är
SVT som är public service-television så är det SVT:s programutgivning
som definierar public service, utan implicerar också inkonsekvens i ett
public service-sammanhang: det går trots allt inte att komma ifrån att
den målgruppsfokusering som i hög grad vägleder SVT ut på nätet utgör
själva grundbulten i ett kommersiellt övervägande, och man skulle
därför kunna hävda att det inte borde vara det som SVT i första hand
ägnar sig åt. 8 Journalisten och mediekritikern Martin Jönsson skriver på
sin blogg att SVT:s satsningar på nätet är ”oändligt mycket viktigare”
än utvecklingen av deras traditionella kanaler 9 , men frågan som vare sig
politiker, debattörer eller SVT själva tycks vilja ställa är vad det mer specifikt
är SVT, med sina allmänna licensmedel som bas, ska bidra med i
detta nya medielandskap? Är det rimligt – och går det – att fortsätta ha
som främsta målsättning att vara allt för alla hela tiden? Så här står det
i ett av företagets senaste dokument:
Genom tydliga kanaler och tjänster underlättar vi för publiken att välja
när, var och hur de vill ta emot vårt utbud. SVT:s utbud ska täcka in alla
områden från nyheter, samhälle och kultur till underhållning, drama och
sport. I alla genrer ska utbudet variera mellan de smala och det breda. 10
I denna artikel är det emellertid inte bara nutid och framtid som fokuseras,
utan syftet är framför allt att blicka bakåt i tiden och diskutera
88