Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
tionella profil till filmreform<strong>en</strong> och till sv<strong>en</strong>sk public service-tv. Filmkrönika<br />
hade (till skillnad från exempelvis BBC:s Picture Parade) redan<br />
från start <strong>en</strong> seriös framtoning, <strong>en</strong> högbrynt och/eller folkbildande<br />
ambition som förstärks under 1960-talet – nu med allt kraftigare<br />
inslag av politisk medvet<strong>en</strong>het. I sv<strong>en</strong>sk tv:s filmmagasin torgförs det<br />
kvalitetsfilmsbegrepp som också är ledande devis för det nyinrättade<br />
filminstitutet. Det är snarare under s<strong>en</strong>are år som Filmkrönikan allt<br />
mer antagit d<strong>en</strong> populära profil som Holmes hittar i femtiotalets brittiska<br />
filmprogram, det vill säga när vår sv<strong>en</strong>ska allmännyttiga <strong>television</strong><br />
(precis som BBC redan på femtiotalet) utsatts för konkurr<strong>en</strong>s av<br />
reklamfinansierade kanaler. Idag är sedan länge det nära förhållandet<br />
mellan filmpolitik<strong>en</strong> och Filmkrönikan borta. I skrivande stund (februari<br />
2008) är programmet r<strong>en</strong>t av på väg att läggas ned; detta samtidigt<br />
som det <strong>en</strong> gång så stolta sv<strong>en</strong>ska filmavtalets form och innehåll är föremål<br />
för förnyad kulturpolitisk granskning.<br />
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------noter<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
1. Filmkrönika 1970-07-10.<br />
2. Det bör påtalas att d<strong>en</strong> syn på Peckinpah som Sundgr<strong>en</strong>s samtal repres<strong>en</strong>terar<br />
är väl ori<strong>en</strong>terat mot d<strong>en</strong> bild av regissör<strong>en</strong> som dominerade samtid<strong>en</strong>. Se exempelvis<br />
Erik Hedling ”Regissör<strong>en</strong> som kritik<strong>en</strong>s hjältefigur: Om kanonisering<strong>en</strong><br />
av Sam Peckinpah”, Filmhäftet nr. 79-80, 1992.<br />
3. Filmkrönika 1965-10-31.<br />
4. Filmkrönika 1967-03-01.<br />
5. För <strong>en</strong> film- och kulturpolitisk kontextualisering av begreppet kvalitetsfilm<br />
– se Roger Blomgr<strong>en</strong>, Stat<strong>en</strong> och film<strong>en</strong> (Hedemora: Gidlunds, 1998), 50–89;<br />
samt Per Vesterlund ”D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska modell<strong>en</strong> – arbetarrörels<strong>en</strong>, stat<strong>en</strong> och film<strong>en</strong>”,<br />
Medier och politik: Om arbetarrörels<strong>en</strong>s mediestrategier under 1900-talet, Mats<br />
Jönsson & Pelle Snickars, red. (Stockholm: SLBA, 2007).<br />
6. Steve Neale ”Art Cinema as Institution”, Scre<strong>en</strong> nr 22, 1981. Lars Gustaf Andersson<br />
”D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska konstfilmsinstitution<strong>en</strong>”, Filmhäftet nr. 89-90, 1994.<br />
7. För statistik se exempelvis Leif Furhammars Film<strong>en</strong> i Sverige (Höganäs: Vik<strong>en</strong>,<br />
1991), 249, där dessa förhålland<strong>en</strong> finns åskådliggjorda i överskådlig grafik.<br />
8. William Boddy, Fifties Television: The Industry and Its Critics (Urbana & Chicago:<br />
University of Illinois Press, 1990); Jane Shattuc, Tabloids and Tears: Fassbinder<br />
and popular culture (Minneapolis: University of Minnesota Press, 1995);<br />
132
Change language