Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
och ideologikritiska samhällsreportage. Det vore dock att bortse från<br />
journalfilm<strong>en</strong>s publika förankring och betydels<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> världsbild som<br />
d<strong>en</strong> stora biopublik<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om journalfilm<strong>en</strong> regelbundet fick sig till livs.<br />
Journalfilm<strong>en</strong> utgör också <strong>en</strong> viktig länk i massmediernas historia – i<br />
såväl teknisk som ekonomisk, social, kulturell och estetisk bemärkelse.<br />
3 TV-journal<strong>en</strong> var journalfilm<strong>en</strong>s arvtagare och mot bakgrund av<br />
det ovan sagda handlar d<strong>en</strong>na artikel om att studera vilka redaktionella<br />
strategier och vilk<strong>en</strong> världsbild som kommer till uttryck där, samt om de<br />
institutionella och tekniska förutsättningarna för tillkomst<strong>en</strong> och produktion<strong>en</strong><br />
av programmet. D<strong>en</strong> övergripande frågan blir på vilket sätt<br />
TV-journal<strong>en</strong> byggde vidare på och utvecklade biografjournalerna, samt<br />
vilk<strong>en</strong> betydelse d<strong>en</strong> kom att få som länk mellan biografjournalerna och<br />
s<strong>en</strong>are mer tv-mässiga nyhetsprogram som Aktuellt.<br />
Nyhetstjänst på prov<br />
Sommar<strong>en</strong> 1953 började Radiotjänst (namnbyte 1957 till Sveriges<br />
Radio, SR) svara för tillflödet av program till TV-nämnd<strong>en</strong>s försökssändningar<br />
på onsdagar. Programm<strong>en</strong>, som då gick på förmiddagarna<br />
och inte var avsedda för sammanhängande betraktande, bestod av<br />
blandat inköpt material: tecknade filmer, reseskildringar, musikfilmer<br />
och film som användes i skolorna. 4 När det gällde nyhetsmaterial fick<br />
man från BBC deras <strong>en</strong>gelska tv-journal, som sändes med sv<strong>en</strong>sk speakerröst<br />
direkt från studion. Oftast medverkade Manne Berggr<strong>en</strong> eller<br />
B<strong>en</strong>gt Feldreich, vilka broderade runt d<strong>en</strong> text BBC sänt dem. Radiotjänst<br />
hade emellertid äv<strong>en</strong> börjat producera egna journaler. Under det<br />
första året visades bland annat ”Radiosalong<strong>en</strong> på Ostermans”, ”Ett<br />
besök på Kungsholm” och ”Svep från bilsalong<strong>en</strong>”.<br />
Det är i sammanhanget intressant att jämföra framväxt<strong>en</strong> av sv<strong>en</strong>ska<br />
nyhetsprogram med utländska motsvarigheter. Ett av d<strong>en</strong> amerikanska<br />
<strong>television</strong><strong>en</strong>s första reguljära nyhetsprogram, See it Now på CBS<br />
(ett bolag som SR kom att införskaffa filmmaterial ifrån) hade premiär<br />
1951 och föregicks av ett nyhetsprogram i radio, Hear it Now, samtidigt<br />
som man liksom SR byggde vidare på biografernas filmjournaler. 5<br />
I England har Philip Dorté beskrivit hur det gick till när BBC började<br />
med sina tv-journaler. 6 BBC hade börjat med tv-sändningar redan<br />
före andra världskriget och överförde då journalfilmer från Gaumont-<br />
British och British Movietone till några tus<strong>en</strong> tittare. När BBC återupptog<br />
tv-verksamhet<strong>en</strong> 1946 kunde man inte längre sända journaler<br />
från filmbolag<strong>en</strong>, eftersom dessa kände sig hotade av <strong>television</strong><strong>en</strong>s ex-<br />
32
Change language