Svensk television - en mediehistoria

de realistiska, närmast sinnliga skildringar som finns av industriarbete
som när den bortrationaliserade småbrukaren Evert Persson i avsnitt
8/1973 lär om till svetsare.
Mer kritiskt skulle man också kunna benämna det som pekpinneteater,
något som antyds i en del av kritiken av serien. På ett positivt
sätt försvarades detta av exempelvis Göran Greider som menade att
detta var realism när den var som bäst, inbegripet en politisk sådan.
Även om det var sketchartad politisk teater som den sadistiske advokaten,
spelad av Anders Lönnbro, som gladde sig över att arbetarklassen
i dag vet att hålla sig på sin plats. 8
Denna lättfattlighet, som serien delar med mycket annat av den debattdramatik
som producerats vid Göteborgs-TV, inte minst av Carin
Mannheimers penna, har säkert varit viktig för den framgång den rönt
hos publiken. Denna lättfattlighet kan till del hänföras till den tid serien
ursprungligen kom ur. Den bär drag av både 1970-talets politiska teater
och den så kallade ”gröna vågen”, ett begrepp som proklamerats av
bonderörelsens tidning Land 1971. I och för sig innehöll de två första
omgångarna av serien 1971 och 1973 en lätt ironisk skildring av en av
dessa utflyttarfamiljer, som var en del av denna våg, genom skildringen
av familjen Mohlin som i slutet av denna omgång övertog småbrukare
Perssons hus och nästan genast kom på kant med de övriga byborna. De
skildrades som mycket naiva i sin inställning till livet på landet. Mohlins
kom att mycket konkret få uppleva hur livet på landet låg långt från den
idealbild de ursprungligen haft. I den sista omgången 2006 hade deras
roll något övertagits av en familj sommargäster som upplevde krocken
mellan förment sommaridyll och det verkliga livet på landet.
Men det fanns också ett allvar i seriens ursprungliga gröna vågentema.
Som en kritiker påpekade skildrar serien människor som malts
ner av utvecklingen. Bratt tar upp saker som gröna vågen reagerade
mot. I själva verket, menade skribenten, kunde serien ses som centerpropaganda
även om Bratt själv inte nödvändigtvis behövde vara centerpartist.
9 Björn Mohlin, hur naiv han än blev framställd, fick också vid
ett tillfälle ställa mer kritiska frågor om priset för det rationella storjordbruk
som familjen Andersson bedrev i form av energiåtgång och förgiftning
av naturen. 10 Tjänstemannen Ekberg från lantbruksnämnden, som
knappast hör till seriens sympatiska figurer, avfärdar vid ett tillfälle gröna
vågen som rena sinnesförvirringen och en asocial tendens. 11
Serien delar berättarstrategi med åtskilliga andra tv-serier, inte
minst med såpoperagenren, genom att skildra några familjer som var
för sig får representera olika temakluster. Man kan också uttrycka det
139