Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
handla om oljefält, rikedom) utan snarare på att känna ig<strong>en</strong> karaktärers<br />
känsloupplevelser och erfar<strong>en</strong>heter av otrohet, skilsmässor, alkoholism<br />
eller aborter. D<strong>en</strong> emotionella realism<strong>en</strong> ska alltså förstås som<br />
<strong>en</strong> subjektiv erfar<strong>en</strong>het av värld<strong>en</strong> hos publik<strong>en</strong>. Inom reality-g<strong>en</strong>r<strong>en</strong> är<br />
d<strong>en</strong> emotionella realism<strong>en</strong> däremot mer lokaliserad till de uppvisade<br />
personernas känsloupplevelser av händelser och av andra människor.<br />
Det kan förstås som att tyngdpunkt<strong>en</strong> i befästandet av aut<strong>en</strong>ticitet har<br />
flyttats från åskådar<strong>en</strong>s emotionella ig<strong>en</strong>känning i händelser och performativa<br />
reaktioner på dessa, till uppvisandet av <strong>en</strong> realistisk känslomässighet.<br />
D<strong>en</strong>na förskjutning är dock inte <strong>en</strong>tydig. D<strong>en</strong> uppvisade<br />
emotionalitet<strong>en</strong> måste uppfattas och bedömas som aut<strong>en</strong>tisk, trovärdig<br />
och därför, vilket togs upp tidigare, är det främst vad som definieras<br />
som primärkänslor som lyfts fram.<br />
Vad som bedöms, komm<strong>en</strong>teras och värderas är samtidigt hanterandet<br />
av jaget i <strong>en</strong> medialt skapad situation. Det uppträdande jaget<br />
som Goffman definierade utifrån <strong>en</strong> vardagssituation människor<br />
emellan blir här ett medialt uppträdande jag. De uppvisade ”vanliga”<br />
personerna är med Bill Nichols ord ”social actors”, där vad de talar<br />
om, hur de talar om det och när de talar är reglerat. 9 Föreställningar<br />
om vad som är och vad som inte är ett privat uppträdande förändras<br />
i takt med att gränser mellan privat och off<strong>en</strong>tligt suddas ut. Det privata<br />
jaget som är alltmer eftersökt och uppvisat i medier måste följa<br />
vissa konv<strong>en</strong>tioner och agera i <strong>en</strong>lighet med ett ”media script”. Man<br />
ska vara känslomässigt tydlig och berätta hur man känner och vilka<br />
problem man har.<br />
Visuell tydlighet<br />
Vad realityformatet ger uttryck för är <strong>en</strong> slags övergripande mediemyt<br />
om att det verkliga är något man kan närma sig med <strong>en</strong> kamera. Efter<br />
lång tid av diskussioner och ifrågasättande av bilders (såväl stillbilder<br />
som rörliga) status som refer<strong>en</strong>ter för verklighet<strong>en</strong>, ser vi idag <strong>en</strong> återgång<br />
till idén om kameran som förmedlare av <strong>en</strong> omedierad verklighet,<br />
<strong>en</strong> fluga på vägg<strong>en</strong> som registrerar och dokum<strong>en</strong>terar. Som mest tydligt<br />
är detta i program där övervakningsvideor eller privatpersoners egna filmer<br />
visas upp som i Cops (TV6), America’s funniest home videos (Kanal 5),<br />
Now see this (TV6), Scare tactics (TV6). M<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> i program som Big Brother<br />
(Kanal 5), Bar<strong>en</strong> (TV3), Paradise Hotel (TV4) och Villa Medusa (Kanal<br />
5), är <strong>en</strong> av grundpremisserna att kameran accepteras som del av själva<br />
händels<strong>en</strong>, att d<strong>en</strong> inte är utanför utan innanför det som sker.<br />
274
Change language