Svensk television - en mediehistoria

I mer övergripande bemärkelse kan deltagandet relateras till två
grundläggande samhälleliga sfärer; den offentliga respektive den privata
sfären. Offentligheten rymmer exempelvis den politiska arenan
– för vilken tv har blivit ett centralt medium – samt fora för andra offentliga
talesmän och experter som deltar i egenskap av sin professionella
identitet. Tv kan också vara en bas för allmänheten att göra sin
röst hörd, eller för högst vanliga människors deltagande. I relation till
denna mer privata sfär används här termen ”den vanliga människan”
med avseende på deltagande i egenskap av privatperson – det vill säga
personer som inte deltar med anledning av sin roll i offentligheten.
”Den vanliga människan” är därmed en person som deltar i tv som
gäst. Det handlar med andra ord inte om en närvaro som beror på den
deltagandes ”expertkunskaper”, utan snarare på dennes individuella
status som privatperson. Distinktionen mellan privatperson och offentlig
person innebär alltså att där den förra kategorin hänvisar till
individen i det civila samhället, refererar den senare till de roller som
en person intar i sfären av statliga, halvstatliga eller andra offentliga
organisationer och institutioner.
En tv-historisk tillbakablick
Året är 1959. Journalisten och tv-pionjären Lasse Holmqvist reser runt
på Sveriges landsbygd och letar efter särpräglade och intressanta människor.
Han söker upp människorna och möter dem i deras egen miljö.
Vid dessa möten skapas närbildsporträtt av landsortsbefolkningen.
Programmet är uppbyggt kring intervjuer, kommentarer och stillbilder,
komponerat med stämningsfull musik. Dokumentärserien kom
att kallas På Luffen, och representerar ett av de många format som i
den tidiga televisionen fokuserade på det privata.
Ända sedan tv började sändas hade ”vanliga människor” på olika
sätt deltagit i tv-rutan. Under tv:s andra sändningsår, 1957, startade
tävlings- och underhållningsprogrammet Kvitt eller Dubbelt, lett av programledaren
Nils Erik Bæhrendtz. I programmet fick deltagarna svara
på frågor inom ett ämnesområde som de själva valt med möjlighet att
nå förstapriset bestående av prissumman 10.000 kronor. Programmet
fick höga tittarsiffror och sändes i omgångar ända in på 2000-talet,
även om det sedermera övergick till att rikta sig mot barn och ungdomar
från och med 1990-talet. I Kvitt eller dubbelt upphöjdes alltså
de ”vanliga människorna” till experter. Ett annat, omvänt exempel är
fråge- eller debattprogrammet Fråga Lund som började sändas år 1962.
254