Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
eller nuets medium – tv är ”live” – på <strong>en</strong> ontologisk snarare än på <strong>en</strong><br />
teknisk grund. Dessa två elem<strong>en</strong>t är vitala för d<strong>en</strong> bild av sig själv som<br />
tv vill befästa som det medium där vi möter verklighet<strong>en</strong>.<br />
Känslornas betydelse och bedömningskultur<strong>en</strong><br />
Tv-mediets likhet med vardaglig interaktion ansikte-mot-ansikte – att<br />
med rörelse och ljud visa oss händelser och personer, både i fiktiva och<br />
icke-fiktiva berättelser – gör att utbudet till sin form, kanske mer än<br />
fallet är med något annat medium, liknar erfar<strong>en</strong>het<strong>en</strong> vi har av direkta<br />
möt<strong>en</strong> med andra människor. Och ju mer ett medium liknar vår<br />
direkta erfar<strong>en</strong>het, det vill säga ju mindre dess innehåll framstår som<br />
medierat, desto mer uppskattas det som medium. 6 Tv är såsom flera<br />
påpekat ett känslomässigt och intimt medium. 7 Kombination<strong>en</strong> av<br />
rörlig bild och ljud och av fokusering<strong>en</strong> på vardag<strong>en</strong>s katastrofer och<br />
glädjeämn<strong>en</strong> ger <strong>television</strong><strong>en</strong> pot<strong>en</strong>tial att interagera med det mänskliga<br />
psyket på ett unikt sätt. Television<strong>en</strong>s visuella möjligheter (närbilder,<br />
inzoomningar, klippningar och så vidare), det episodiska komponerandet<br />
av händelser där specifika delar av ett ske<strong>en</strong>de kan lyftas<br />
fram, och slutlig<strong>en</strong> de känsloladdade uttryck<strong>en</strong> i tal, ljud och bild, är<br />
distinkta känneteck<strong>en</strong> för mediets emotionella kraft.<br />
Inom realityg<strong>en</strong>r<strong>en</strong> är det ofta framkallandet av så kallade primärkänslor<br />
hos de uppvisade personerna som ska förankra aut<strong>en</strong>ticitet<strong>en</strong>.<br />
De känslor som anses vara uttryck för d<strong>en</strong> direkta och mer okontrollerade<br />
impuls<strong>en</strong>. I påannonseringar inför några av de mest framgångsrika<br />
och långlivade programm<strong>en</strong> som Top Model (TV3, vilk<strong>en</strong> i sin amerikanska<br />
tappning är inne på sin nionde säsong), dejtingprogram som<br />
Age of love (Kanal 5), The Bachelor (Kanal 5) eller hälsoprogram som Du<br />
är vad du äter (TV3) och liknande, får vi g<strong>en</strong>omgå<strong>en</strong>de se sc<strong>en</strong>er med<br />
häftiga känsloutbrott; ansikt<strong>en</strong> som förvrids av gråt eller ilska, darrande<br />
läppar, snyftningar, ansikt<strong>en</strong> som göms i händer och så vidare.<br />
Det är ofta gråt, ilska och skam som står i c<strong>en</strong>trum kanske för att dessa<br />
känslor och deras uttryck är mer behäftade med det privata. Glädje är<br />
något vi är mer vana att ge utlopp åt och se hos andra i det off<strong>en</strong>tliga,<br />
om det inte uttrycks via häftig gråt.<br />
Att d<strong>en</strong>na känsloregistrering är det mest c<strong>en</strong>trala elem<strong>en</strong>tet i flertalet<br />
program syns i hur narrativ<strong>en</strong>s huvudtema är sc<strong>en</strong>er eller situationer<br />
som just syftar till att framkalla starka reaktioner. I tävlingsprogram och<br />
dejtingprogram eller i andra liknande produktioner, är utdragna bedömningsritualer<br />
höjdpunkterna. Kameran – och därmed våra blickar<br />
271
Change language