Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
met: ”Inte så förvånande så handlade det om Mellanöstern då också”.<br />
Två av Sovjet-/Ryssland-dokum<strong>en</strong>tärerna i minnesprogrammet är<br />
från sovjettid<strong>en</strong> och två från det post-kommunistiska samhället. D<strong>en</strong><br />
historiska fokus vi sett i skildringarna av d<strong>en</strong>na del av värld<strong>en</strong> i det ordinarie<br />
utbudet från 2000 och 2006 återspeglas alltså i minnesprogrammet.<br />
Samma sak gäller Tyskland, som i två fall av tre skildras i<br />
andra världskrigskontext<strong>en</strong>. I d<strong>en</strong> tredje Tyskland-dokum<strong>en</strong>tär<strong>en</strong> behandlas<br />
Berlinmur<strong>en</strong>s fall, vilket också kan kopplas till kalla krigetkontext<strong>en</strong>.<br />
Balkan som var mycket framträdande i utbudet år 2000 förekommer<br />
i två av minnesprogrammets 25 inslag. Här sänds bland annat,<br />
som tidigare nämnts, inslaget där <strong>en</strong> far i Srebr<strong>en</strong>ica så att säga ropar<br />
sin son ner i grav<strong>en</strong>. De övriga nationsbestämda inslag<strong>en</strong> behandlar<br />
gruvarbetarvardag i Bolivia (pres<strong>en</strong>terat i g<strong>en</strong>omgång<strong>en</strong> av år 2000),<br />
aids och socialism på Kuba, Ceausescus uppgång och fall i Rumäni<strong>en</strong><br />
samt Mao-tid<strong>en</strong> i Kina (diskuterat i g<strong>en</strong>omgång<strong>en</strong> av år 2006). I ytterligare<br />
ett inslag av mer transnationell karaktär skildras katolska kyrkan<br />
som <strong>en</strong> världsmakt. Sydostasi<strong>en</strong> som fanns med i <strong>en</strong>staka inslag<br />
från båda de undersökta år<strong>en</strong> återfinns inte i minnesprogrammet. De<br />
snuttar från dokum<strong>en</strong>tärer som visas i minnesprogrammet är hämtade<br />
ur sändningar från tidsperiod<strong>en</strong> 1988–2006, med <strong>en</strong> excerpt från det<br />
allra första programmet, sänt 1970, som <strong>en</strong>da undantag. Majoritet<strong>en</strong><br />
av inslag<strong>en</strong> har sänts från 1995 och framåt. De få filmsnuttar som kommer<br />
från tidigare tidpunkter är alla hämtade från sv<strong>en</strong>skproducerade<br />
filmer. Urvalet till minnesprogrammet tycks på detta sätt delvis vara<br />
styrt av tillgång, produktionsförhålland<strong>en</strong> och rättigheter. Endast <strong>en</strong><br />
av de återgivna dokum<strong>en</strong>tärerna är producerad före kalla krigets slut,<br />
och d<strong>en</strong> handlar om Sovjetunion<strong>en</strong> under d<strong>en</strong> då samtida glasnostperiod<strong>en</strong>.<br />
Det man minns är alltså i regel dokum<strong>en</strong>tärer från post-kallakriget-eran.<br />
Dokum<strong>en</strong>tärerna kan dock som vi sett ändå behandla<br />
kalla kriget – och andra världskriget – i ett histori<strong>en</strong>s ljus.<br />
Intressanta f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> i själva studiodiskussion<strong>en</strong> är framför allt<br />
komm<strong>en</strong>tarer om estetisering och om sanning samt hur ett ”vi” konstitueras<br />
g<strong>en</strong>om pres<strong>en</strong>tation och tilltal. Sanning, skriver filmar<strong>en</strong> Errol<br />
Morris, kan inte garanteras g<strong>en</strong>om stil eller uttrycksform. 37 Det<br />
finns dock föreställningar om precis detta i anslutning till dokum<strong>en</strong>tärfilm,<br />
och begreppet sanning kommer i minnesprogrammet upp i relation<br />
till just estetiska effekter. Användande av musik i de sända dokum<strong>en</strong>tärerna<br />
återkommer som diskussionspunkt flera gånger under<br />
programmet och alla som uttalar sig är starkt kritiska till användande<br />
301
Change language