Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
m<strong>en</strong>. 25 Utvärderingarna visade också hur <strong>en</strong>ormt stort inflytande själva<br />
sändningstid<strong>en</strong> hade på publikutfallet, och att olämplig sändningstid<br />
var mer avgörande för dålig publikuppslutning än konkurr<strong>en</strong>s. 26<br />
Tolv år s<strong>en</strong>are var det åter dags för <strong>en</strong> stor förändring. När SVT 1986<br />
startade ett omfattande rationaliseringsarbete, strax innan monopolet<br />
bröts, var ett viktigt led att stöpa om tvåkanalsystemet i <strong>en</strong> ”Stockholmskanal”<br />
(Kanal 1) och <strong>en</strong> ”Sverigekanal” (TV2) samt att radikalt ändra<br />
d<strong>en</strong> interna koordinering<strong>en</strong> av kanalernas tablåer. Det innebar bland<br />
annat att public service-<strong>television</strong><strong>en</strong>s stora distriktsverksamhet, som nu<br />
blev Sverigekanal<strong>en</strong>s produktionsbas, c<strong>en</strong>traliserades g<strong>en</strong>om att underställas<br />
stockholmsledning<strong>en</strong>s diktat, samtidigt som distrikt<strong>en</strong>s samlade<br />
särart ställdes i fokus för kanal<strong>en</strong>s estetiska profilering. 27 I Sverigekanal<strong>en</strong>,<br />
som lite föraktfullt – och möjlig<strong>en</strong> självironiskt - också döptes till<br />
”bonnakanal<strong>en</strong>”, byggdes nu oerhört medvetet och strategiskt <strong>en</strong> tablå<br />
för att öppet konkurrera med grannkanal<strong>en</strong> (tidigare hade samverkan<br />
varit det överordnade ledordet), där d<strong>en</strong> röda tråd<strong>en</strong> var att försöka<br />
fånga och kvarhålla publik<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att se till att programm<strong>en</strong> kunde<br />
”ärva” tittare av varandra: varje nytt program skulle ur ett publikperspektiv<br />
ha tydliga beröringspunkter med föregå<strong>en</strong>de, och programm<strong>en</strong><br />
skulle g<strong>en</strong>omgå<strong>en</strong>de pres<strong>en</strong>teras för tittarna som <strong>en</strong> sammanhängande<br />
helhet – med andra ord ett typexempel på flow-organisering, där tablåns<br />
vertikala struktur utnyttjades.<br />
Sverigekanal<strong>en</strong>s grundstruktur blev att starta sändningarna kl. 17.15<br />
med samlingsprogrammet Unga tvåan för d<strong>en</strong> unga publik<strong>en</strong>, och låta<br />
detta följas kl. 18.10 av de då nya caféprogramm<strong>en</strong> – Café Falun, Café<br />
Norrköping, Café Solsta, Café Umeå – som var regionalt färgade i sina val<br />
av tv-personligheter, ämn<strong>en</strong> och gäster. D<strong>en</strong> 17/5 1988 berättar till exempel<br />
Marit Pauls<strong>en</strong> i Café Falun om sitt liv i storstad<strong>en</strong> och hemma<br />
på bondgård<strong>en</strong>, man besöker Hedemora Folkets Park där det spelas<br />
upp till dans, och Åke Strömmer leder d<strong>en</strong> lekfulla frågesport<strong>en</strong> ”Kors<br />
och Tvärs”. Kl. 19.15 följs caféprogramm<strong>en</strong> av regionala nyheter, och<br />
kl. 19.30 tar riksnyhetsprogrammet Rapport över. Publikmässigt slog<br />
projektet väl ut, och grannkanal<strong>en</strong>, som markant hade underskattat<br />
”bonnakanal<strong>en</strong>s” pot<strong>en</strong>tial, döpte detta tidsintervall (kl. 17.15–20.00) i<br />
Sverigekanal<strong>en</strong>s tablå till ”det og<strong>en</strong>omträngliga betongblocket”.<br />
Sammanfattningsvis har alltså tv-tablån och programläggning<strong>en</strong> varit<br />
c<strong>en</strong>trala för public service-medierna, både när det gäller att leva upp<br />
till de krav som sändningsrätt<strong>en</strong> ställer på verksamhet<strong>en</strong>, och för att<br />
anpassa verksamhet<strong>en</strong> till <strong>en</strong> föränderlig (medie)värld. När det gäller<br />
själva public service-uppdraget kan man konstatera att två av de allra<br />
95
Change language