Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
epres<strong>en</strong>tativa exempel på hur programmet lyckats lyfta filmkritiker<br />
ur anonymitet till kändisskap. Samtidig repres<strong>en</strong>terar de också olika<br />
faser i Filmkrönikan – faser som handlar om <strong>television</strong><strong>en</strong>s föränderliga<br />
tilltal, om <strong>en</strong> föränderlig filmkultur och kanske r<strong>en</strong>t av om <strong>en</strong> förändrad<br />
off<strong>en</strong>tlighet.<br />
Filmpolitiskt fokus<br />
De samhällspolitiska aspekterna får alltså ett stort utrymme i Filmkrönika<br />
under 1960- 0ch 1970-talet vad gäller innehållsdiskussion av<br />
de filmer som visas och diskuteras. Norm<strong>en</strong> är minst lika tydlig i intervjuer,<br />
där regissörer uppmuntras<br />
till samtidsrelaterade resonemang om<br />
sina filmers politiska t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>s och där<br />
produc<strong>en</strong>ter avkrävs ansvar för produktion<br />
av o<strong>en</strong>gagerande filmer.<br />
Mer r<strong>en</strong>odlat filmpolitiska frågor är<br />
ett annat stå<strong>en</strong>de inslag i programmet.<br />
Redan i februari 1959 tar Gunnar Ol-<br />
------------------------------------------------------<br />
Filmpolitik i bild: Harry Schein<br />
intervjuad i Filmkrönika 31/10 1965.<br />
------------------------------------------------------<br />
din upp d<strong>en</strong> då aktuella utredning<strong>en</strong><br />
om kvalitetsstöd till film. Filmstödet<br />
och inrättandet av det <strong>Sv<strong>en</strong>sk</strong>a Filminstitutet<br />
(SFI) blir under de kommande<br />
år<strong>en</strong> återkommande inslag. Harry Schein får vid flera tillfäll<strong>en</strong> möjlighet<br />
att ge sin syn på aktuellt sv<strong>en</strong>skt filmliv och sv<strong>en</strong>sk filmpolitik.<br />
Man kan under sextiotalet ibland närmast se Filmkrönika som ett<br />
språkrör för <strong>en</strong> samtida sv<strong>en</strong>sk filmpolitik. Nämnde Schein får ju exempelvis<br />
höst<strong>en</strong> 1965 inleda ett intervjusvep med sin syn på samtid<strong>en</strong>s<br />
sv<strong>en</strong>ska film, efter honom följer intervjuer med produktionsledare för<br />
SF, Sandrews och Bisonfilm (se ovan) vilka får <strong>en</strong> betydligt mer omild<br />
behandling av reportern Nils-Petter Sundgr<strong>en</strong>. I rättvisans namn bör<br />
man dock nämna hur äv<strong>en</strong> aktörer som id<strong>en</strong>tifierar sig som radikala<br />
alternativ till SFI får utrymme i programmet. I februari 1969 görs ett<br />
långt inslag om FilmC<strong>en</strong>trum (se äv<strong>en</strong> nedan) och 1973 får Folkets bio<br />
utrymme i temakrönikan Borgarnas bio och folkets: ett program om borgerlighet<strong>en</strong>,<br />
folket och de fria biograferna. 26<br />
Om ton<strong>en</strong> g<strong>en</strong>temot SFI och dess underliggande smakpolitiska ag<strong>en</strong>da<br />
ibland ändå kan tyckas underdånig är attityd<strong>en</strong> annorlunda g<strong>en</strong>temot stat<strong>en</strong>s<br />
biografbyrå och dess verksamhet. Vår<strong>en</strong> 1966 initierar Gunnar Oldin<br />
<strong>en</strong> debatt mellan filmkritikern Jonas Sima och pastor Gunnar Dahmén<br />
124
Change language