Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
DVD som på ett andra sätt än <strong>television</strong><strong>en</strong> eller VHS-formatet kan<br />
göra <strong>en</strong> väl så omfattande följetong till <strong>en</strong> hanterbar <strong>en</strong>het och vara.<br />
Biograffilm<strong>en</strong>s så omhuldade auteur har i detta sammanhang tagit<br />
steget från filmduk<strong>en</strong> till tv-rutan. På sv<strong>en</strong>sk bott<strong>en</strong> är Mikael Marcimain<br />
efter hyllade tv-serier som Lasermann<strong>en</strong> (2005) och ovan nämnda<br />
Upp till kamp <strong>en</strong> högst etablerad regissör av audiovisualia utan att ha<br />
isc<strong>en</strong>satt <strong>en</strong> meter film direkt för biografvisning. Olof Hedling har i<br />
<strong>en</strong> artikel där framför allt två danska serier – Matador (1978–1981) och<br />
Krönikan (2002–2005) – fokuseras, utnämnt tv-följetong<strong>en</strong> till vår tids<br />
nya stora berättande tradition. Tv-seri<strong>en</strong> har, m<strong>en</strong>ar Hedling, blivit<br />
”ett naturligt hem för de episka berättelserna om vår tid”. 29 Nya kanonstrukturer<br />
kommer sannolikt att bildas runt programkategorier<br />
som tidigare inte kom ifråga för hallstämpling av det slag som biograffilm<br />
sedan så länge fått till del. En fråga man kan ställa sig är exempelvis<br />
varför <strong>en</strong> upp<strong>en</strong>bart positivt omskriv<strong>en</strong> serie som Hem till byn inte<br />
i högre grad på ett självklart sätt har kommit att ingå i <strong>en</strong> kanon. Ett<br />
svar kan säkert finnas i <strong>television</strong><strong>en</strong>s tablåestetik och i mediets ständiga<br />
nu. En gammal tv-serie var länge <strong>en</strong>bart <strong>en</strong> ”repris”, medan <strong>en</strong><br />
gammal biograffilm istället var <strong>en</strong> ”långfilm”, ofta med klassikerstatus<br />
och med upphöjd plats i flödet.<br />
Hur kan då andra programkategorier än fiktion hallstämplas? Kommer<br />
vi att kunna tala om klassiska nyhetssändningar eller talk shows<br />
på samma sätt som vi retrospektivt idag ger tv-serier som Brideshead<br />
Revisited (En förlorad värld, 1981) eller Berlin Alexanderplatz (1979) klassikerstatus?<br />
Hur kanoniseras nuet? När SVT i programmet Folktopp<strong>en</strong><br />
år<strong>en</strong> 2005–2006 med hjälp av tittarna utkorade listor på de bästa dokusåpadeltagarna<br />
eller de roligaste humorprogramm<strong>en</strong> var det snarare<br />
ett sätt att integrera tittarna i nostalgiska gem<strong>en</strong>samma medieminn<strong>en</strong><br />
än ett seriöst försök att diskutera <strong>television</strong><strong>en</strong>s historia. D<strong>en</strong> 22/10<br />
2005 lät man i programmet folket rösta fram de mest minnesvärda<br />
tv-ögonblick<strong>en</strong>: här vann ”samtliga Ingemar St<strong>en</strong>marks slalomåk”<br />
före Thomas Ravellis straffräddningar i USA 1994 och ABBA:s eurovisionsseger<br />
1974. Samtliga exempel på vad Daniel Dayan och Elihu<br />
Katz kallat mediehändelser – <strong>en</strong> b<strong>en</strong>ämning på sådana ritualiserade<br />
televiserade ögonblick som både innefattar samtidighet och kollektivitet.<br />
30 På samma sätt som Folktopp<strong>en</strong> kan Filip Hammars och Fredrik<br />
Wikingssons återbesök i det förflutna ses som <strong>en</strong> sätt att återupprätta<br />
ett svunnet nu. Här är det dock inte heller med utgångspunkt i normer<br />
om det sköna eller goda som ögonblick<strong>en</strong> närmas. Snarare är det<br />
arkivet som underhållning vi ser i dessa program – ett teck<strong>en</strong> på att<br />
24
Change language