Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
heter. Förvisso säger Lilla Aktuellts refer<strong>en</strong>sklasser sig vilja ha mindre av<br />
inrikespolitik och mer av nyheter om popstjärnor och sport 58 , m<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na<br />
prioritering bygger ju på de inslag som barn<strong>en</strong> hittills sett i Lilla, som sällan<br />
är mer begripliga eller m<strong>en</strong>ingsfullare än vux<strong>en</strong>nyheternas. Äv<strong>en</strong> om<br />
allvarsalternativet inte skulle locka fler tittare än dag<strong>en</strong>s fem proc<strong>en</strong>t,<br />
och särskilt inte de allra yngsta, skulle åtminstone de barn som såg programmet<br />
få ökade kunskaper om politik och medborgerliga möjligheter<br />
till inflytande. En alternativ förklaring till förytligandet och det glättiga<br />
är förstås att upphovsmänniskorna till barnnyheterna idag har <strong>en</strong> syn på<br />
barn som mindre kompet<strong>en</strong>ta än programmakare såg dem som på 1970talet.<br />
Och därmed blir ju också tv-tittarna just det.<br />
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------noter<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
1. David Buckingham, The Making of Citiz<strong>en</strong>s. Young People, News and Politics<br />
(London & New York: Routledge, 2000).<br />
2. Personlig information via e-post 2007-08-21 från SVT:s publikanalytiker Tomas<br />
Lindhé.<br />
3. Ingela Schyller, Barn och nyheter: några frågor till 9-14-åringar (Stockholm: PUB,<br />
1980), 1.<br />
4. Som jämförelse kan nämnas att dansk tv på 1970-talet avbröt sitt försök med<br />
nyheter riktade till barn, då <strong>en</strong> undersökning visat på föga intresse från barn<strong>en</strong>s<br />
sida och att d<strong>en</strong> mest trogna publik<strong>en</strong> bestod av p<strong>en</strong>sionärer. Se Klaus<br />
J<strong>en</strong>s<strong>en</strong> & Jan-Uwe Rogge, ”Das Experim<strong>en</strong>t ’Durchblick’. Analysiert unter<br />
dem Aspekt der politisch<strong>en</strong> Bildung von Schülern”, Fernseh<strong>en</strong> und Bildung,<br />
vol. 13, 1979 nr. 1-2, 1983. Likaså är 75 proc<strong>en</strong>t av alla som ser BBC1:s motsvarighet<br />
faktiskt vuxna. Fler vuxna såg i mitt<strong>en</strong> på 1990-talet d<strong>en</strong>na Newsround<br />
än tittade på morgonnyheter i Storbritanni<strong>en</strong>. Se David Gauntlett, Video<br />
Critical. Childr<strong>en</strong>, the Environm<strong>en</strong>t and Media Power (Luton: University of<br />
Luton Press, 1996), 60.<br />
5. Se not 2.<br />
6. Express<strong>en</strong>, 1990-09-17.<br />
7. Express<strong>en</strong>, 1993-10-04.<br />
8. Lilla Aktuellts längre torsdagssändning kl.19.00 omfattande 15 minuter (mot<br />
Barnjournal<strong>en</strong>s 25 minuter) sågs vår<strong>en</strong> 2007 i g<strong>en</strong>omsnitt av 207.000 personer,<br />
närmare bestämt av 15,2 proc<strong>en</strong>t av 3–6-åringarna och av 7,2 proc<strong>en</strong>t av 7–11åringarna.<br />
Treminuterssändning<strong>en</strong> på tisdagar samma klockslag hade något<br />
fler tittare (255.000 personer) och särskilt 3–6-åringarna (18,4%) och 7–11-<br />
220
Change language