Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Trots att kvalitet<strong>en</strong> var dålig var telefilm<strong>en</strong> i produktionssammanhang<br />
funktionell. Precis som med vanlig film var d<strong>en</strong> <strong>en</strong>kel att klippa<br />
och redigera. Videobandning av inslag, eller av hela tv-program,<br />
var däremot problematiskt då man inte kunde redigera i efterhand.<br />
Vid d<strong>en</strong> här tid<strong>en</strong> betraktades därför videobandning närmast som <strong>en</strong><br />
regelrätt direktsändning, äv<strong>en</strong> om programmet inte gick ut i etern.<br />
Som Dag Nordmark påpekat utgjorde film<strong>en</strong> därför både som informationsbärare<br />
och reproduktionsmedel <strong>en</strong> naturlig del av d<strong>en</strong> tidiga<br />
<strong>television</strong><strong>en</strong>s vardag. Redan 1957 hade tv-ledning<strong>en</strong> till exempel inrättat<br />
<strong>en</strong> särskild arbetsgrupp för att organisera d<strong>en</strong> omfattande användning<strong>en</strong><br />
av film inom företaget, och samma år upptog filmbaserade<br />
program hela 70 proc<strong>en</strong>t av d<strong>en</strong> samlade sändningstid<strong>en</strong>. 6<br />
I skarv<strong>en</strong> mellan femtio- och sextiotal präglades tv med andra ord av<br />
ett slags medial konverg<strong>en</strong>s. Precis som tv idag uppgraderats till <strong>en</strong> ny<br />
medial plattform, flyttade filmmediet för ett halvt sekel sedan in i <strong>television</strong><strong>en</strong>.<br />
Redan då konvergerade medierna, och samma slags prövande<br />
förändringsperiod som idag formar webb<strong>en</strong>, präglade för femtio år sedan<br />
<strong>television</strong><strong>en</strong>. Om tv idag framstår som hotat av Internet, var det<br />
filmmediet som då oroades av tv. För biografbransch<strong>en</strong> föreföll film<strong>en</strong>s<br />
rörliga bilder alltför <strong>en</strong>kelt funnit <strong>en</strong> plats i det nya bildmediet. Television<strong>en</strong><br />
blev dels ett slags biograf hemmavid som Per Vesterlund skriver<br />
om i sin artikel, dels fylldes tv-tablån regelbundet av film i form av journal-<br />
och kortfilmer, filmade underhållningsprogram eller tv-teater. På<br />
fler än ett sätt var det följaktlig<strong>en</strong> frågan om ett slags audiovisuell brytningstid,<br />
inte minst beträffande vilk<strong>en</strong> bärare som tv-programm<strong>en</strong> sparades<br />
på, vilket i sin tur påverkade produktion<strong>en</strong> av dem.<br />
Filmmediets funktion för <strong>television</strong><strong>en</strong> hade därför utan tvivel <strong>en</strong><br />
arkivarisk sida, m<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na diskurs formulerades mer i termer av underlättad<br />
produktion än som audiovisuellt bevarande. Läser man texter<br />
från d<strong>en</strong> här tid<strong>en</strong> slås man just av hur film<strong>en</strong> å <strong>en</strong>a sidan ansågs<br />
förlegad jämfört med det nya tv-mediet, å andra sidan av hur bero<strong>en</strong>de<br />
man på tv fortfarande var av de gamla celluloidremsorna. Videobandning<br />
framstod för de flesta som <strong>en</strong> mer modern televisuell teknik,<br />
och det är talande att Axelman m<strong>en</strong>ade att på sikt skulle videobandet<br />
nog ”innebära samma revolution för <strong>television</strong><strong>en</strong> som ljudbandspelar<strong>en</strong><br />
gjort för radion.” Han spådde att det ännu skulle ta <strong>en</strong> tid; teknik<strong>en</strong><br />
var fortfarande alltför dyrbar och ännu hade man (då) inte löst<br />
alla synkroniseringsproblem mellan ”direktsändning, videoband och<br />
filminslag”. 7<br />
Olika slags mediala bärare samsades alltså om utrymmet i tv-ar-<br />
312
Change language