26.07.2013 Views

Svensk television - en mediehistoria

Svensk television - en mediehistoria

Svensk television - en mediehistoria

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

hållningsvärdet mot informationsinnehållet. ”Någon som bara snattar<br />

<strong>en</strong> kniv på Konsum – vad är det för intressant med det? Nej, det gällde<br />

att hitta vardagliga fall som vem som helst skulle kunna råka ut för,<br />

m<strong>en</strong> som ändå hade <strong>en</strong> innebo<strong>en</strong>de dramatik” 24 , berättar Karin Falck<br />

som regisserade flera tv-rättegångar mellan 1969 och 1992.<br />

Det fanns också <strong>en</strong> tydlig strategi i sättet som tv-rättegångarna pres<strong>en</strong>terades<br />

för att nå största tänkbara publik. I det officiella förhandsmaterialet,<br />

pres<strong>en</strong>terat fram för allt i tv- och radiomonopolets eg<strong>en</strong> tidning<br />

Röster i Radio-TV och sedan förmedlat av dagstidningarna, betonades<br />

alltid ämnets relevans. Med statistik och laddade formuleringar lyftes<br />

brottslighet<strong>en</strong>s frekv<strong>en</strong>s i det sv<strong>en</strong>ska samhället fram: ”Visste ni att polis<strong>en</strong><br />

numera undersöker 10.000–15.000 fall om året, där man misstänker<br />

rattfylleri eller rattonykterhet? Och att cirka 4.000 personer varje år<br />

döms till frihetsstraff för rattfylleri?” 25 Äv<strong>en</strong> dagspress<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>terade<br />

rättegångsuppslag<strong>en</strong> som tydliga vardagsbrott. Tv-målets ungdomsbrottslingar<br />

gjorde inbrott i <strong>en</strong> tobaksaffär, ”alltså <strong>en</strong> av de vanligast förekommande<br />

typerna av ungdomsbrott” 26 , komm<strong>en</strong>terade <strong>Sv<strong>en</strong>sk</strong>a Dagbladet<br />

1960. Också aktualitet<strong>en</strong> lyftes fram, som vid det skattefiffelmål<br />

som pres<strong>en</strong>terades i februari 1961, bara någon vecka före inlämnandet<br />

av d<strong>en</strong> allmänna självdeklaration<strong>en</strong> vilket därmed kunde fungera som<br />

<strong>en</strong> sorts ”varning” till allmänhet<strong>en</strong>. Det ”kunde inte kommit vid <strong>en</strong><br />

lämpligare tidpunkt” 27 , noterade <strong>Sv<strong>en</strong>sk</strong>a Dagbladet. Äv<strong>en</strong> efter 1961, då<br />

rättsfall<strong>en</strong> ibland drog åt det mera spektakulära, betonades ämn<strong>en</strong>as aktualitet.<br />

Till exempel tog första avsnittet från 1971 upp ett åtal mot <strong>en</strong><br />

distriktssköterska i vad som beskrevs som ”ett ständigt debatterat ämne,<br />

nämlig<strong>en</strong> barmhärtighetsmord.” 28 Överhuvudtaget anknyter uppslag<strong>en</strong><br />

för rättegångarna ofta till ämn<strong>en</strong> som diskuterades allmänt i press<strong>en</strong> i<br />

samtid<strong>en</strong> och fungerar på så sätt som ett slags tidsspegel både på ett<br />

samhällsmässigt övergripande plan och mer specifikt när det gäller just<br />

rättväs<strong>en</strong>dets historiska utveckling. På 1980-talet tog man bland annat<br />

upp rättsfall där <strong>en</strong> turkisk pappa höll sin dotter inlåst i hemmet, där<br />

svarta läg<strong>en</strong>hetsaffärer stod i fokus och spridandet av hiv-smitta uppmärksammades.<br />

Och i d<strong>en</strong> sista omgång<strong>en</strong> av Döm själv!, från 1996, var<br />

d<strong>en</strong> stora tvistefrågan <strong>en</strong> i tid<strong>en</strong> högst aktuell problematik inom rättskipning<strong>en</strong><br />

som pres<strong>en</strong>terades redan i titeln: ”Fängelse eller fotboja?”.<br />

Tv-rättegångarnas struktur<br />

Ytterligare ett sätt att skapa intresse för programm<strong>en</strong> var att i pressmaterial<br />

och intervjuer betona deras oberäknelighet. Ett återkommande<br />

70

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!