Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
något som d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ske kulturkorrespond<strong>en</strong>t<strong>en</strong> inte hade trott vore<br />
möjligt. D<strong>en</strong> västtyska film<strong>en</strong> har frigjort sig från kommersialism<strong>en</strong>s<br />
bojor och börjat komm<strong>en</strong>tera samhället. Stå<strong>en</strong>de mitt i d<strong>en</strong> sydtyska<br />
metropol<strong>en</strong> komm<strong>en</strong>terar Sundgr<strong>en</strong> ske<strong>en</strong>det:<br />
Vet ni vad: om någon för bara ett år sagt till mig: Om ett år står du i<br />
Münch<strong>en</strong> och rapporterar om d<strong>en</strong> nya unga västtyska film<strong>en</strong> – något av det<br />
mest spännande och vitala som hänt just nu i Europa – så hade jag säkert<br />
skrattat åt honom – eller åt h<strong>en</strong>ne. [kameran rör sig under d<strong>en</strong>na passage<br />
ner över ett klassicistiskt monum<strong>en</strong>t, sedan ett klipp till Sundgr<strong>en</strong> i frontal<br />
halvbild] Innan hade det varit så sedan 1945 att d<strong>en</strong> tyska film<strong>en</strong> – d<strong>en</strong><br />
västtyska – legat i händerna på affärsmän som sett film<strong>en</strong> som affärer – inte<br />
som moralisk förpliktelse, inte som konst, inte som samhällskritik. Stat<strong>en</strong><br />
har inte gjort mycket d<strong>en</strong> heller, d<strong>en</strong> har hållt sig passiv mycket länge, och<br />
allt det här har lett till <strong>en</strong> kvalitetskris [...] kvalitetskris då d<strong>en</strong> tyska film<br />
som gjort de s<strong>en</strong>are år<strong>en</strong> varit lealös, ryggradslös, utan kraft; d<strong>en</strong> har sneglat<br />
ängsligt åt publik<strong>en</strong>, och d<strong>en</strong> del av publik<strong>en</strong> som minst intresserar sig<br />
för kvalitetsfilm. 4<br />
Dessa tre exempel från sextiotalets andra hälft repres<strong>en</strong>terar mer än<br />
<strong>en</strong> specifik filmkritiker, eller <strong>en</strong>s ett specifikt tv-program. De tre sekv<strong>en</strong>serna<br />
från programmet Filmkrönika ger oss tillträde till ett förhållningssätt<br />
inför filmmediet i <strong>en</strong> filmkultur stadd i kraftig förändring.<br />
Till ett nationellt filmpolitiskt projekt<br />
där tv:s filmkrönikor syns inta <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral<br />
position i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska off<strong>en</strong>tlighet<br />
där kvalitetsfilm blir ett honnörsord,<br />
5 m<strong>en</strong> också till <strong>en</strong> internationell<br />
konstfilmdiskurs som under sextiotalet<br />
kommer att transformera syn<strong>en</strong> på<br />
film<strong>en</strong> som konstart och som massme-<br />
------------------------------------------------------<br />
Nils Petter Sundgr<strong>en</strong> i Münch<strong>en</strong>,<br />
Filmkrönika, 1/3 1967.<br />
------------------------------------------------------<br />
dium. Sextiotalet är inte bara <strong>en</strong> tid då<br />
<strong>en</strong> kostfilmsinstitution slutlig<strong>en</strong> etableras<br />
– för att tala med Steve Neale eller<br />
med (från <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk horisont) Lars<br />
Gustaf Andersson. 6 Det är också <strong>en</strong> tid då film<strong>en</strong> tillägnas ett politiskt<br />
intresse. Det slutande sextiotalet, med året 1968 som privilegierad<br />
nod, har ju mytologiserats som revolt<strong>en</strong>s era.<br />
Att konstnärligt uttryck och politisk medvet<strong>en</strong>het går hand i hand i<br />
det inslag om d<strong>en</strong> västtyska film<strong>en</strong> som ovan återgetts kan alltså kny-<br />
110
Change language