Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Intresset var fortfarande stort när tv:s juridiska expert Göran Elwin<br />
1988 tog över i sex olika fall i seri<strong>en</strong> Rättegång, åter med kändisjurister<br />
som Pelle Sv<strong>en</strong>sson och Kerstin Sandels samt aktuella teman<br />
som stimulerade till debatt. I tv-monopolets slutfas var pressintresset<br />
åter omfattande, med helsidor i kvällstidningarna både i förväg och<br />
med omfattande uppföljning, där <strong>en</strong> rad olika personer fick möjlighet<br />
att uttala sig. En jämförelse mellan år<strong>en</strong> runt 1960 och 1980-talet visar<br />
flera intressanta likheter och skillnader. Här återfinns till exempel<br />
d<strong>en</strong> distans som präglade nyhetsrapportering<strong>en</strong> från och med mitt<strong>en</strong><br />
av 1960-talet. Tidningarna försöker inte längre ”låtsas” som om rättegång<strong>en</strong>s<br />
personer verklig<strong>en</strong> existerar – m<strong>en</strong> ändå understryker man<br />
tv-rättegångarnas koppling till verklighet<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om artiklar och rubriker<br />
som: ”Lugn pappor! Det krävs grova missar för att mista umgängesrätt<strong>en</strong>!”<br />
76 , och g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> flod av komm<strong>en</strong>tarer från läsare och<br />
experter.<br />
G<strong>en</strong>om tidningarna skapas både <strong>en</strong> tydlig skiljelinje och <strong>en</strong> klar<br />
balans mellan två olika parter: å <strong>en</strong>a sidan ”vanligt folk”, som själva<br />
via tidningarnas telefonslussar ringer in komm<strong>en</strong>tarer som repres<strong>en</strong>tanter<br />
för ”folkviljan”: arbetare, tjänstemän, p<strong>en</strong>sionärer, arbetslösa<br />
och ibland juridikstuderande (alltid med sysselsättning<strong>en</strong> uppgiv<strong>en</strong><br />
i inlägget), 77 å andra sidan de utomstå<strong>en</strong>de experter som kontaktas<br />
av tidning<strong>en</strong>; framför allt jurister som anting<strong>en</strong> deltagit i det aktuella<br />
tv-målet, till exempel Kerstin Sandels, eller andra off<strong>en</strong>tliga personer<br />
som justitieministrarna L<strong>en</strong>nart Geijer och Anna-Greta Leijon,<br />
kändisadvokater som Leif Silbersky eller Peter Ahltin. 78 Äv<strong>en</strong> kändisar<br />
och mer allmänna tyckare ges utrymme för komm<strong>en</strong>tarer, ibland utifrån<br />
<strong>en</strong> viss anknytning till rättegång<strong>en</strong>s ämne: 1984 komm<strong>en</strong>terade<br />
Lill-Babs <strong>en</strong> vårdnadstvist och Maria-Pia Boëthius <strong>en</strong> våldtäktsdom.<br />
1988 uttalade sig Sveriges Bilradios CeGe Hammarlund om rattfylleri<br />
och Sighst<strong>en</strong> Herrgård, Sveriges första aids-sjuka kändis, komm<strong>en</strong>terade<br />
ett hiv-spridningsmål i Aftonbladet. 79 För att understryka verklighetsanknytning<strong>en</strong><br />
fyller tidningarna i vissa fall också på med tv-rättegång<strong>en</strong>s<br />
skådespelare, 80 riktiga förbrytare som utfört liknande brott<br />
– till exempel <strong>en</strong> barnvåldtäktsman och <strong>en</strong> sexförbrytare 81 – eller offer<br />
som råkat ut för liknande saker. Föräldrarna till <strong>en</strong> flicka som dött<br />
i aids efter att smittats av sin pojkvän får exempelvis komm<strong>en</strong>tera <strong>en</strong><br />
tv-rättegång om liknande ämne i Aftonbladet 1988. 82 De juridiska komm<strong>en</strong>tarerna<br />
å sin sida är, som tidigare nämnts, alltmera kritiska och<br />
följer <strong>en</strong> kontinuerlig utvecklingstr<strong>en</strong>d som sträcker sig från slutet av<br />
1950-talet, då man i första hand invände mot detaljer, via 1960-talet<br />
79
Change language