Svensk television - en mediehistoria

Jane Stokes, On Screen Rivals: Cinema and Television in the United States and Britain
(London: Macmillan Press, 1999).
9. Se Per Vesterlund, ”Det televiserade cinemateket: Några nedslag i svensk TV:s
visningar av biograffilm”, Mediala hierarkier, Per Vesterlund, red. (Gävle:
Skrifter från avdelningen för medier, kommunikation och film, Högskolan i
Gävle, 2007).
10. Programmet byter hösten 1978 namn från Filmkrönika till Filmkrönikan. Jag använder
i min artikel dagens namn Filmkrönikan när jag talar om programmet
i generella perspektiv, och det ursprungliga namnet när jag tar upp programmaterial
fram till halvårsskiftet 1978.
11. David Bordwells Making Meaning: Inference and Rhetoric in the Interpretation of
Cinema (Cambridge & London: Harvard University Press, 1989) är en principiell
(och kritisk) diskussion av filmtolkning och filmkritisk praktik som blivit
ett standardverk vad gäller modeller för tolkning av film. Janet Staiger genomför
i Interpreting Films: Studies in the Historical Reception of American Cinema
(Princeton: Princeton University Press, 1992) ett antal fallstudier av hur mening
konstrueras runt filmer i olika kontexter. I Melodrama and Meaning: History,
Culture and the Films of Douglas Sirk (Bloomington, Indiana University Press,
1994) gör Barbara Klinger en grundlig studie av hur en enskild filmskapare
upplever en skiftande retrospektiv status i dialog med olika kulturella och teoretiska
kontexter.
12. Se exempelvis Mats Björkin, Amerikanism, bolsjevism och korta kjolar: Filmen och
des publik i Sverige under 1920-talet (Stockholm: Aura, 1998).
13. Su Holmes, British Film Culture in the 1950s. Coming to a TV near you (Bristol: Intellect
Books, 2005), 85.
14. För diskussion om filmreformen 1963, se Roger Blomgren samt Per Vesterlund
”Den svenska modellen – arbetarrörelsen, staten och filmen”,
15. Bordwell (1989), 71ff. Filmer kan tolkas som omedvetna uttryck för samtidspolitiska
maktstrukturer eller samhälleliga tendenser, samtidigt som de likväl
också kan ses som uttryck för mer tidlösa ideologiska konflikter eller orättvisor.
Bordwell pekar också på hur själva filmmediet – eller mer specifikt en
grundläggande narrativ tradition som det klassiska hollywoodberättandet –
har betraktats som uttryck för en västerländsk kapitalistisk samhällsordning.
16. Tomas Forser, Kritik av kritiken (Gråbo: Anthropos, 2002), 156.
17. Filmkrönikan 1973-01-29.
18. Filmkrönika 1959-02-03.
19. Frapperande är att inte ens eftertexterna anger vilka filmer som visas i programmet.
20. Filmkrönikan, 2007-09-17.
21. Expressen, 2007-09-18.
133