Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
fanns att välja mellan (och nästan inga datorspel eller videoapparater<br />
ännu existerade), är förstås vanskligt. Statistik<strong>en</strong> påverkas äv<strong>en</strong> av nya<br />
mätmetoder, som emellertid verkar i upphaussande riktning vad tittarsiffrorna<br />
anbelangar. Det till synes stora intresset vår<strong>en</strong> 2007 från 3-6åringarnas<br />
sida torde till exempel kunna tillskrivas dag<strong>en</strong>s mätteknik<br />
med så kallade people meters, innebärande att de yngsta sitter kvar efter<br />
barnprogramm<strong>en</strong> visade precis innan och inte kodar ut sig bara för<br />
att det blir lite nyheter. Ändå säger tittarsiffror någonting om programmets<br />
attraktionskraft och huvudpublik. Tv-tittande är dessutom, alla<br />
nya medier till trots, fortfarande barns överlägset vanligaste fritidssysselsättning.<br />
Därför kvarstår det faktum att dessa två nyhetsprogram<br />
haft så olika framgång, då det gällt att locka 8–13-åringarna.<br />
Beror d<strong>en</strong>na skillnad <strong>en</strong>bart på dag<strong>en</strong>s ökade konkurr<strong>en</strong>s, eller äv<strong>en</strong><br />
på förändringar i syn<strong>en</strong> på vad som lämpar sig i barnnyheter? På att<br />
redaktion<strong>en</strong> underskattar sin tänkta publik? Riktar man sig de facto till<br />
8-åringar, medan Barnjournal<strong>en</strong> hade 11-åring<strong>en</strong> som riktmärke? Att göra<br />
nyheter som passar såväl 8- som 13-åringar torde i själva verket vara <strong>en</strong><br />
omöjlighet. Eller hänger attraktionskraft<strong>en</strong> samman med programledare<br />
och tilltal? En jämförelse mellan dessa bägge program kan förhoppningsvis<br />
kasta ljus över publikminskning<strong>en</strong>. Få medieområd<strong>en</strong> är emellertid så<br />
outforskade som nyhetsprogram för barn. Nästan <strong>en</strong>bart barns reception<br />
av vuxna nyheter har studerats. Äv<strong>en</strong> på produktionssidan är detta ett<br />
lågstatusområde, såväl inom tidningsbransch<strong>en</strong> som i tv. 10 Barnnyhetsredaktionerna<br />
i tv bemannas numera ofta med projektanställda, som får<br />
sluta just när de börjat få grepp om svårigheterna. Ointresset från pot<strong>en</strong>tiellt<br />
berörda parters sida torde i hög grad kunna förklaras av <strong>en</strong> utbredd<br />
syn på barn som oskuldsfulla och sårbara, eller <strong>en</strong>bart leksugna och nöjeslystna,<br />
m<strong>en</strong> ännu icke några politiska samhällsmedborgare.<br />
Ty text-, publik- och produktionsaspekter hänger givetvis samman.<br />
Föreställningarna om barnpublik<strong>en</strong> styr – precis som i fallet med alla<br />
andra publiker och g<strong>en</strong>rer – hur texterna utformas, ja, om programm<strong>en</strong><br />
överhuvudtaget blir till. I barnfallet är begriplighets- och relevansbedömningar<br />
(och ibland äv<strong>en</strong> det didaktiska) dominerande. Av det skälet ska<br />
här äv<strong>en</strong> receptionsaspekter beröras, m<strong>en</strong> skillnaderna mellan 1970-talets<br />
Barnjournal<strong>en</strong> och dag<strong>en</strong>s Lilla Aktuellt kommer att stå i fokus. Byggande<br />
på mer än fyra timmars material från vartdera programmet (sammanlagt<br />
284 nyhetsinslag 11 ), m<strong>en</strong> främst exemplifierat utifrån fyra inslag<br />
där två borgerliga och två socialdemokratiska statsministrar intervjuas<br />
av barnreportrar, diskuteras här hur nyheterna för barn har förändrats<br />
innehållsligt och estetiskt de s<strong>en</strong>aste 30 år<strong>en</strong>.<br />
192
Change language