Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
smalare kvalitetsfilm i speciella salonger. Tjugohundratalets biostol signalerar<br />
i sin tur snarare <strong>en</strong> filmkultur som innebär fritid och avslappning.<br />
Moraliska förpliktelser och finsmakeri ersätts nu av ett än mer<br />
konsumtionsinriktat tilltal. Film är i första hand vark<strong>en</strong> konst eller politik,<br />
det är <strong>en</strong> vara som används i underhållande syfte och vars beståndsdelar<br />
kan bedömas med fasta kriterier. Höst<strong>en</strong> 2007 delas således det<br />
femgradiga betyget i tre underkategorier – foto, manus, skådespeleri –<br />
som tillsammans vägs in i ett sammantaget omdöme. Premiärprogrammet<br />
i september 2007 inleder <strong>en</strong> av de två programledarna, nykomling<strong>en</strong><br />
Navid Modiri (som beledsagar Andrea Reuter) med ord<strong>en</strong> ”det har<br />
aldrig varit mer OK att vara filmnörd än idag”. 20 Nils Petter Sundgr<strong>en</strong><br />
komm<strong>en</strong>terar sorgset vad som hänt hans gamla skötebarn i <strong>en</strong> efterföljande<br />
artikel i kvällstidning<strong>en</strong> Express<strong>en</strong>: ”När jag såg Filmkrönikans säsongspremiär<br />
i måndags kväll undrade jag om SVT:s ledning av misstag<br />
sände Bolibompa på fel tid”. 21<br />
God kultur, nöjesjournalistik, politik, fin kultur, konsum<strong>en</strong>tupplysning<br />
och nördkultur. Filmkrönikan beskriver <strong>en</strong> vindlande väg g<strong>en</strong>om<br />
de s<strong>en</strong>aste femtio år<strong>en</strong>s filmkulturella landskap. I vissa avse<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
följer d<strong>en</strong> <strong>en</strong> topografi och geografi vi redan känner på ett förutsägbart<br />
sätt, i andra avse<strong>en</strong>d<strong>en</strong> tar d<strong>en</strong> sig mer oväntade eller utstuderade<br />
vägval än vad annan filmkritik gör. Charlotte Wiberg har undersökt<br />
d<strong>en</strong> dagliga tryckta sv<strong>en</strong>ska filmkritik<strong>en</strong> i artikeln ”Filmkritik<br />
i sv<strong>en</strong>sk dagspress – <strong>en</strong> ögonblicksbild”. 22 Hon finner bland annat <strong>en</strong><br />
närhet mellan akademi och filmkritik som är svår att finna i Filmkrönikan.<br />
Wiberg föreslår fyra olika ”kritikerprofiler”: d<strong>en</strong> klassiska profil<strong>en</strong>,<br />
populärkulturprofil<strong>en</strong>, d<strong>en</strong> akademiska profil<strong>en</strong> samt kulturskrib<strong>en</strong>t<strong>en</strong>.<br />
23 Man kan snabbt se att d<strong>en</strong> wibergska profil som inte finns<br />
repres<strong>en</strong>terad i Filmkrönikan är akademikern.<br />
1969 inrättas landets första professur i filmvet<strong>en</strong>skap vid Stockholms<br />
universitet – till att börja med delfinansierad g<strong>en</strong>om filmreform<strong>en</strong>.<br />
Ämnet får också sin fysiska hemvist i SFI:s filmhus på Gärdet i<br />
Stockholm, nästgårds till det jämngamla tv-huset. Någon upp<strong>en</strong>bar<br />
närhet mellan filmvet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> och Filmkrönikans filmkritiska tilltal är<br />
dock svår att påvisa g<strong>en</strong>om år<strong>en</strong>. Visserlig<strong>en</strong> framträder med relativt<br />
jämna mellanrum företrädare för filmvet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> i programmet. Örjan<br />
Roth Lindberg (då nydisputerad lektor i filmvet<strong>en</strong>skap vid Stockholms<br />
universitet) fick exempelvis 1995 äran att förgylla film<strong>en</strong>s jubelår<br />
i Filmkrönikan med små korta filmhistoriska inpass. Sex år s<strong>en</strong>are var<br />
det Olle Sjögr<strong>en</strong> (professor i filmvet<strong>en</strong>skap vid Göteborgs universitet)<br />
som i små korta betraktelser under rubrik<strong>en</strong> ”Professor Olle” fick<br />
119
Change language