Svensk television - en mediehistoria

ändå stilenligt, där de flesta i publiken hade kunnat känna igen sig –
både de som bodde kvar på landet och de som flyttat till städerna men
inom sig bar något av en döende bygd. Allt fanns med och det var bara
att vaggas med i den hemlängtan som också var en längtan efter ett
förlorat paradis. Men denna bredd var också seriens svaghet där ambitionen
att få med allt och belysa alla glesbygdsproblem, samtidigt gjort
den ohanterlig och försvårade personskildringen. Många av personerna
i serien hann aldrig bli riktiga människoöden och ett flertal individer
flimrade förbi mest som stereotyper. I slutändan var det således
inte människorna utan byn själv som stod i absolut fokus. 32
Kritiken pekar onekligen på väsentliga aspekter, som i själva verket
ger serien en central position i en svensk landsbygdsskildrande tradition.
Temat med det förlorade paradiset kan snarast ses som ett fundamentalt
inslag här, även om en stor skillnad är att det i tidigare skeden
var ett förlorat paradis som samtidigt var möjligt att återvinna - om
inte konkret så på ett mer psykologiskt plan, som i en av den svenska
filmhistoriens största framgångar Hon dansade en sommar 33 I Hem till byn
är dörren till paradiset slutgiltigt stängd, något som mycket konkret
åskådliggörs i omgången från 1976 när Lisa Persson konstaterar att
det gamla hemmet nu har blivit för dyrt att köpa tillbaka. Hon kan
bara fortsätta nostalgiskt drömma om att återvända till sitt ursprung.
Drömmen om det förlorade paradiset kom att ytterligare accentueras
berättarmässigt i de senare omgångarna då man regelbundet klippte in
svartvita återblicksbilder från de tidigare omgångarna, som ibland fick
karaktären av kommentarer till det nutida skeendet. Serien fick därigenom
en både retrospektiv och självreflekterande prägel. I omgångarna
från 1990 finns sålunda till exempel i avsnitt 21 magister Berglund
med, i avsnitt 22 figurerar Jonas och i avsnitt 24 får publiken ta
del av familjen Perssons tidigare tillvaro i byn.
Gemeinschaft och Gesellschaft – gammalt och nytt
En kärnpunkt genom alla serieomgångar kom att gälla motsättningen
mellan det äldre samhället och det nya som gradvis växt fram under
de år som serien pågått. Den tyske sociologen Ferdinand Tönnies
myntade i slutet av 1800-talet motsatsparet ”Gemeinschaft” och ”Gesellschaft”
för att beskriva den omvandling som skedde när landsbygdssamhället
övergick i industrisamhället, en utveckling som inte
bara fick ekonomiska konsekvenser utan i lika hög grad påverkade de
mänskliga relationerna i en mer generell mening. Den fiktiva lands-
155