Svensk television - en mediehistoria

till dom”, men här handlar det ju om utsattas akuta behov av individuell
hjälp. 47 Perspektivet är även i övrigt genomgående individuellt
och när den 13-årige ungreportern intervjuar finansminister Anders
Borg, rör frågan följaktligen inte som 29 år tidigare ekonomin för ”oss
barn”, utan ”Vad finns det som är bra för mig i budgeten?”. 48 I februari
2007 lyder visserligen ett inslag: ”Barn och unga i Boden har fått mer
makt: Idag hölls nämligen det första ungdomsfullmäktige i Boden.
[...] Ungdomsfullmäktige är till för att barn och unga i kommunerna
ska kunna påverka politikerna som bestämmer. Och ämnen som barnen
vill att politikerna skulle ta upp är mobbning och skolmaten. Hur
är det på din kommun? Har ni ett ungdomsfullmäktige eller inte? Kolla
upp det och gör din röst hörd!” 49
Här riktar sig nyhetsuppläsaren för ovanlighetens skull via en enskild
tittare till barn som grupp, men ingenting sägs om var man kan
undersöka detta och inte heller problematiseras det använda maktbegreppet
eller ”kommunens” kunskaper och välvilja. Ett liknande inslag
förekom i Barnjournalen 1978, men då vidareförmedlade Fahlström
barns brevinnehåll till en kvinna från Skolöverstyrelsens arbetsgrupp
kring mat och frågade om hon instämde (vilket hon gjorde) i barnens
åsikter: ”Barn menar att kommungubbarna snålar in på maten, på
grund av att de inte känner till den.” 50
”Aktionsnyheter”, ty ”barn kan!”
Barnjournalens speciella typ av public journalism, som härmed döps
till ”aktionsnyheter”, kan jämföras med ”aktionsforskning” som också
var särskilt omhuldad på 1970-talet och syftade till att vara en medvetandehöjande,
frigörande kraft. Den kännetecknades av ett visst eget
deltagande inte bara av dem som direkt berördes, utan även från forskarens
sida, då det gällde att hitta lösningar. Många har menat att
feministisk aktivism influerade aktionsforskningen, som alltså är en
sammanfogning av forskning plus agerande för att förändra den sociala
verkligheten. Såväl feministisk forskning som aktionsforskning
koncentrerar sig på att höra och förlänga de marginaliserades röster
och tar sin utgångspunkt i till exempel elevernas, kvinnornas, patienternas,
jordbruks- eller industriarbetarnas vardagserfarenheter.
Kanske kan forskaren som deltagare ha en sin motsvarighet i journalisten
som deltagare? Forskaren/journalisten kommer utifrån och deltar
som en part i samhällsförändringen med kunskaps- och perspektivutveckling.
De tv-tittande barnen ska inte bara få lära sig mer utan
213