Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sin tur modellerat från de sociala normer och konv<strong>en</strong>tioner som sedan<br />
re-repres<strong>en</strong>teras i tv-rutan. Detta möte mellan rum och blickar kan på<br />
olika sätt också syfta till att bygga upp ett förtro<strong>en</strong>de – som i nyhetsankarets<br />
allvarsamma tilltal baserat på det sakliga och opersonliga. 25 Som<br />
Anja Hirdman berättar om i sin text kan förtro<strong>en</strong>det å andra sidan<br />
minst lika ofta sträva mot det högst personliga – eller r<strong>en</strong>t av privata<br />
– i de känslomättade reality-program hon beskriver. Jessica Lind<br />
beskriver i sin text <strong>en</strong> annan aspekt av hur just det privata redan från<br />
tv:s barndom blir <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral kompon<strong>en</strong>t i mediet. Vanliga människor<br />
får tidigt <strong>en</strong> plats vid sidan av de olika off<strong>en</strong>tliga personer som fyller<br />
<strong>television</strong><strong>en</strong>, inte som utfyllnad utan som just ett extraordinärt inslag,<br />
där d<strong>en</strong> ordinära människan anting<strong>en</strong> förkroppsligar det högst privata,<br />
eller tjänstgör som ett exempel på det högst allmängiltiga. I nuets medium<br />
framför andra finns ju <strong>en</strong> osäkerhetsgrad som kan göra d<strong>en</strong> mest<br />
ordinära extraordinär. 26 Television<strong>en</strong> kan förmå återge de ögonblick<br />
som förändrar värld<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> kan också självt skapa ögonblick som<br />
förändrar, om inte värld<strong>en</strong> så åtminstone <strong>en</strong>skilda personers liv.<br />
Television<strong>en</strong>s kanon – mediehändelser eller konst?<br />
Vari ligger då det minnesvärda hos <strong>television</strong><strong>en</strong>? Innebär detta ständiga<br />
nu att tv-mediet också är förknippat med <strong>en</strong> perman<strong>en</strong>t glömska? Är<br />
gammal tv något vi minns, eller är <strong>television</strong><strong>en</strong> som minne <strong>en</strong>dast <strong>en</strong><br />
obskyr angeläg<strong>en</strong>het för de få som har till uppgift att minnas? En aspekt<br />
av kanonbegreppet och <strong>television</strong> är att helt <strong>en</strong>kelt se mediet som <strong>en</strong><br />
sorts neutral folkbildande behållare för teater, balett, seriös musik eller<br />
filmkonst. Det vill säga för konstnärliga prestigeprodukter initialt avsedda<br />
för andra mediala plattformar än <strong>television</strong><strong>en</strong>. Detta sätt att betrakta<br />
mediet är inte ovanligt i d<strong>en</strong> kulturpolitiska sfär som omgärdar<br />
d<strong>en</strong> tidigare tv:n. Man kan exemplifiera med de citat från tv-utredning<strong>en</strong><br />
1965 som återgetts i det föregå<strong>en</strong>de – eller med d<strong>en</strong> statistik över<br />
kulturaktiviteter som pres<strong>en</strong>teras i betänkandet Ny kulturpolitik 1972.<br />
Långfilm i tv var 1970 års mest frekv<strong>en</strong>ta kulturaktivitet, följt av teater i<br />
tv. Längre ned på listan finner vi både tv-sända konserter och baletter,<br />
däremot finner vi märkligt nog inte tv på listan. 27<br />
I Niklas Persson Webjörns artikel om Bo Widerbergs insatser för<br />
tv-teatern ser vi ett ännu s<strong>en</strong>are exempel på d<strong>en</strong>na attityd, också här<br />
associerat till <strong>en</strong> kulturpolitisk utredning. I d<strong>en</strong> etermedieutredning<br />
som 1977 pres<strong>en</strong>terades i betänkandet <strong>Sv<strong>en</strong>sk</strong> radio och tv 1978-1985<br />
(SOU: 1977:19) poängterades d<strong>en</strong> televiserade dramatik<strong>en</strong>s upp-<br />
22
Change language