Svensk television - en mediehistoria

även tipsas om hur de kan göra någonting åt problem. Aktionsnyheter
har som mål att möjliggöra större inflytande och helst medbestämmande
för barnens vidkommande. Man vill ge röst åt marginaliserade
grupper och tar sin utgångspunkt i barns vardagserfarenheter.
Programledare som Bengt Fahlström söker informera om beslutsvägar
och påverkansmöjligheter, finna lösningar på barns problem, ge dem
uppslag till att agera. Barnjournalen antyder en parallell tendens till feminismen
under dessa decennier. De teorier som användes om kvinnor
verkar appliceras även på barns livserfarenheter och läge. Åren 1965-
1985 brukar ses som kännetecknade dels av ett strukturtänkande som
talar om mansvälde och kvinnoförtryck (könsmaktsordningen), dels
av ett aktörstänkande som fokuserar enskilda kvinnors liv, intressen
och rätt till eget avlönat arbete. Man betonade antingen kvinnoundertryckandet
som ett helhetligt system, eller så lyfte man fram negligerade
”stora” kvinnor som varit framgångsrika inom olika områden
(”kvinnor kan!”) och framhöll kroppens och känslornas erfarenheter.
På liknande sätt kritiserade Barnjournalen (läs: Bengt Fahlström)
generationsmaktordningen (vuxna misshandlar barn, bestämmer allt,
förbjuder, lyssnar aldrig på barn, barn tillåts ingen egen ekonomi, etcetera).
BJ lyfte även fram enskilda exceptionella barn inom sport, musik,
trolleri, affärsverksamhet etc med budskapet att ”barn kan!”. Ytterligare
en skillnad är att i BJ intervjuade vuxna reportrar dessa barn och unga
som jobbade hårt för att bli framgångsrika, vilket var ett sätt att höja deras
status och visa dem respekt, medan Lilla Aktuellt däremot låter barn
intervjua ungdomar som redan är (tv)-stjärnor/idoler – och då inte om
det hårda arbete som dessa har lagt ned på sin karriär, utan om hur de
är/varit lika ”vanliga” och utsatta som de barn som tittar på programmet:
mobbade, med Tourettes syndrom, skilsmässobarn, etcetera. Budskapet
tycks vara att lyckan vänder, bara du får en chans i media.
På ett område är Lilla dock överlägset, nämligen beträffande etnisk
mångfald och genus. Lilla Aktuellt tilldelades våren 2001 Prix Egalia
för sitt jämställda innehåll, sin ton och sitt tilltal. Programmet hade då
i sex år haft en kvinnlig och en manlig duo som programledare, vilket
även senare fortsatte. De senaste åren har flera programledare och vikarierande
nyhetsuppläsare och reportrar haft invandrarbakgrund och
detsamma gäller ungreportrarna. Barnjournalen hade 1978–1979 bara
vuxna journalister av manskön, även om knattereportrarna var jämställda
och inslagen exempelvis presenterade en tjej som var ishockeymålvakt
i ett pojklag, liksom nyheter om tjejfotbollens tilltagande popularitet
eller jämställdhet på schemat.
214