Svensk television - en mediehistoria

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Bengt Fahlström med Barnjournalens knattereportrar 1978.
Trea från vänster 10-årige Nicklas Englund.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
I programmet visas olika ärendens formella gång. Dessutom understryks
att det finns olika åsikter om vad som är önskvärt. Fackliga frågor
tas upp, liksom skolelevers avvikande synsätt och elevdemokrati.
Vi får ta del av elever i Uppsala som betygsätter sina lärare, eller som
protesterande ”diskar svart” på grund av att skolan i Eslöv har papperstallrikar,
unga som har andra åsikter än vuxensamhället intervjuas
eller undersöks via enkäter. BJ höll sig med en speciell BJ-panel, bestående
av 800 elever i åldern 11–15 år (slumpvis utvalda från 25 av landets
kommuner) som varje vecka via enkät tillfrågades om ett ämne,
som det därefter gjordes ett reportage om. Det kunde handla om veckopengens
storlek, för eller emot införande av ett speciellt ungdomskörkort
för moped, för eller emot tre terminer i skolan, eller vara ett
miniriksdagsval som påannonserades med rubriken ”Sveriges barn vill
ha en borgerlig regering, visar BJ-panelen”.
Något motsvarande har inte Lilla Aktuellt, men istället för egna
barnopinionsundersökningar återger programmet gärna olika myndigheters
statistik. Bägge programmen, men särskilt dagens, skulle
rent av kunna kallas för ”myndighetens röst”, när man alltid återger
det senaste förslaget rörande de faror som barn eventuellt kan utsättas
för. Representanter för verk såsom Konsumentverket, Livsmedelsver-
201