Svensk television - en mediehistoria

in samtalet på demokrati och väljarnas eventuella förtroende, men visar
samtidigt att han lärt sig att agera mysgubbe och tala ett språk som
även barn förstår och försöker inte som Palme använda några krångliga
termer. Ungreportrarna vill ju hellre höra ifall Persson anser sig
vara bra, nervös, populär, omtyckt, respekterad – för vad, är tydligen
oviktigt – som om denne vore en osäker tonåring.
Fredrik Reinfeldt
I november 2006 inleds Lilla Aktuellt med att programledaren Zian
Zandi säger: ”Hör ni, Sverige har ju fått en ny statsminister och man
är ju lite nyfiken hur han har det på sitt nya jobb. Så självklart skickade
vi iväg vår reporter Gusten på uppdrag i Rosenbad.” Därefter vidtar
ett närmast mysigt ”hemma-hos-reportage”, om än på arbetsplatsen. I
bild och talande rakt in i kameran står den 12-årige ungreportern Gusten
Dahlqvist framför porten till Rosenbad:
Gusten Dahlqvist: ”Nu ska jag gå och träffa statsminister Fredrik Reinfeldt.”
[Till trummusik och väldigt upphottade bilder ser vi honom sedan
gå in genom porten. Väl inne i en gul korridor går han fram och tar Reinfeldt
i handen och säger] ”Gusten”.
Reinfeldt: ”Fredrik heter jag.”
GD: ”Hej!”
Reinfeldt bockar och säger: ”Hej! Trevligt att träffas!”
GD: ”Tack detsamma!”
[De ses gå genom korridoren och på ljudbandet hörs frågan från]
GD: ”Hur kändes det första gången du kom in här?”
Reinfeldt: ”Det var väldigt nytt och spännande, så där som det gör när
man kommer till … nånstans där man inte varit förut.”
GD: ”Ja, jag vet hur det känns ...”
Reinfeldt (leende): ”Du vet hur det känns … Jaa, det är bra!”
Efter diverse kaffedrickande sitter de två så i en storblommig soffa,
Reinfeldt med hakan i handen:
GD: ”Du anställde några ministrar som fuskade ... Hur kändes det när
dom berättade vad dom … när dom erkände? Det var väldigt många reportrar
som kom till dig då …”
Reinfeldt: ”Ja, precis …”
GD: ”Och då blev det jättejobbigt?”
207