Svensk television - en mediehistoria

serie som Lille Fridolf och jag (1955), vilken som sagt började sin bana på
radio, men som raskt också transformerades till fyra långfilmer. 25 Mannens
roll kan antingen anta toffelhjältens eller barnets, men oavsett vilken
roll den manliga huvudkaraktären får är det mannens ”dilemma”
som fokuseras – hur skall han klara det här? Det är således inte hustru
Lena Svenssons dilemman att hantera sin man som står i centrum.
Hon får i sin andrahandsroll skaka på huvudet – ”Vad ska man göra?”
– men det blir också hon som är den stadiga pelaren i familjen med vett
och sans. Spelplatsen iscensätter på så vis en stereotypisk diskurs kring
det ”kvinnliga” och det ”manliga”, och i varje avsnitt spelas scener upp
där komikens slutkläm framstår som förlåtande gentemot mannen. Den
kvinnliga huvudkaraktären blir sekundär, eftersom hon i mångt och
mycket har att endast agera i förhållande till vad mannen gör respektive
inte gör. De ”manligheter” som tematiseras är de som hör samman med
familjen och med rollen som make och far. Äktenskapet som sådant är
dock aldrig i slutändan hotat och inte heller den stadiga vardagskärlek
som tas för given mellan makarna. Dock spelas ibland ett sådant hot
upp genom att hustrun tvivlar på att maken verkligen älskar henne när
han nu beter sig som han gör. Detta leder till att mannen får göra taffliga
försök att bevisa sin kärlek. Därför kan slutsatsen dras att situationskomedin,
och framför allt familjekomedin som undergenre, har extra
stort fokus på kampen mellan könen, vanligen ur mannens synvinkel.
Vissa förändringstendenser inom genren kan ses som en spegling
av förändringar i det senmoderna samhället. Förutom effekter av en
övergripande demokratiseringsprocess, där fler och fler sociala grupper
syns och hörs i kulturen, ser vi också hur upplösningen av traditionella
strukturer, inom olika institutioner som kyrkan, politiska rörelser,
klassamhället, könsordningen och inte minst familjen, vandrat
in i denna komiska genre. Det som kastas in som komiska ämnen i
en snabbskjutande genre som situationskomedin kan därför både sägas
utgöras av banala vardagssituationer, och hur man i denna vardag
kan hantera livets stora frågor. Därför kan vi hävda att psykosociala
förändringar speglas i genren, men sällan den ensamma människans
kamp för tillvaron utan den kollektiva individens kamp med relationer
och identitetsskapande.
”Här vare, vare, vare Niklasons”
Lördagsunderhållningen Niklasons anges vara den första svenska situationskomedin
och visades i tio avsnitt 1965 i regi av Hasse Ekman. 26
175