Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
Svensk television - en mediehistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
tion. Exempelvis miljön och skolan är områd<strong>en</strong> som är relevanta för<br />
barn och i hög grad politiska.<br />
Barn kommer i kontakt med politik långt innan de anses ha ett politiskt<br />
intresse och politiska rättigheter. Tv-nyheter är sedan ett halvsekel<br />
tillbaka deras främsta källa till kunskaper om lokala, nationella<br />
och internationella politiska initiativ och alternativ. Barn<strong>en</strong> tvingas<br />
själva, m<strong>en</strong> med viss hjälp av tv, luska ut hur politik fungerar och influerar<br />
deras dagliga liv, då skolan inte vågar röra vid d<strong>en</strong>na heta potatis.<br />
Politik innebär emellertid för barn inte bara politiska partier och<br />
riksdagsbeslut fjärran från dem, utan alla slags auktoriteter, regler och<br />
lagar i deras närmiljö. Kan särskilda nyheter för barn bidra till att sammanbinda<br />
dessa bägge maktsfärer, lyder således ännu <strong>en</strong> fråga. Vilka<br />
ämn<strong>en</strong> anses till exempel passa för barn? En översiktlig klassificering<br />
av sammanlagt 284 nyhetsinslag (telegramnyheter såväl som längre<br />
inslag) ger vid hand<strong>en</strong> att de bägge programm<strong>en</strong> i sitt urval lägger<br />
mycket likartad vikt vid vad som i vid m<strong>en</strong>ing kan karakteriseras såsom<br />
politiskt. Överväger gör dock icke-politiska ämn<strong>en</strong>, som också<br />
viktas på närmast id<strong>en</strong>tiskt vis: reportage om vad unga gör på fritid<strong>en</strong><br />
– ofta förknippade med faror och skaderisker – samt intervjuer med<br />
artister/sportstjärnor eller kulturinslag/medietips (bägge kategorierna<br />
upptar i båda programm<strong>en</strong> runt 12 proc<strong>en</strong>t vardera). Kategorin ”Barn<br />
kan” (12 respektive 9 proc<strong>en</strong>t för BJ respektive Lilla) uppvisar kompet<strong>en</strong>ta<br />
barn inom olika gebit.<br />
Bland nyhetsinslag av mer politiskt slag dominerar både i BJ och<br />
Lilla nyheter om skolan och regering<strong>en</strong>s skolpolitik, följt av utrikespolitik<br />
och därefter inrikespolitik, medan miljönyheter upptar <strong>en</strong> betydligt<br />
mindre andel än man kunde förmoda. 21 Speciellt slå<strong>en</strong>de är d<strong>en</strong><br />
minimala förekomst<strong>en</strong> av inrikespolitik, sociala frågor och ekonomiska<br />
nyheter. Både i skolan och i barnnyheterna hålls inrikespolitik i hög<br />
grad borta från barn<strong>en</strong>, trolig<strong>en</strong> på grund av risk<strong>en</strong> för att partipolitisera.<br />
Så hur ska barn vid rösträttsåldern plötsligt ha d<strong>en</strong> information<br />
som behövs, för att göra ett väl underbyggt val?<br />
Vad utrikespolitik<strong>en</strong> anbelangar, torde tack vare expertkomm<strong>en</strong>tatorn<br />
Andres Küng i Barnjournal<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> många vuxna för första gång<strong>en</strong><br />
ha begripit vad till exempel kriget i Mellanöstern och motsättningar i<br />
Afrika eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> handlade om. Tre exempel från höst<strong>en</strong> 1978: Fahlström<br />
pres<strong>en</strong>terar dag<strong>en</strong>s rubriker: ”Namibia i Afrika går till val, m<strong>en</strong><br />
går det här valet rätt till? Barnjournal<strong>en</strong> förklarar”. Därefter följer först<br />
<strong>en</strong> telefonrapport av L<strong>en</strong>nart Winblad, ”för Barnjournal<strong>en</strong> i Windhoek,<br />
Namibia”:<br />
196
Change language