Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se

Vad som står mellan raderna i denna bilden får diskuteras i kommande kapitel. Här skall jag börja med
att det faktiskt är funnet en båt i kanten av Kroktjärn, och att den båten av allt att döma ännu finns kvar.
Författaren Bernt Hage, pseudonym för Paul Gustafsson, var en av grundarna av Stora
Skedvi hembygdsförening. Han höll tal på hembygdsgården 1937, då föreningen firade sitt
första jubileum efter 10 år:
Den förste av dem, som jag har att nämna i kväll är smal och ivrig. Så bråttom, som
han hade kunde man förstå att han inte skulle leva länge. Han lade grunden till
hembygdsgården. Janne Eriksson. Jag var med honom i hans bil till Värbacken för
att rädda en gammal kanot, som låg i sjön. Hela vägen dit talade han så ivrigt om
sina planer på denhär gården, att han körde av vägen vid Jungfruhällarna.
”Hembygdsgården” och ”denhär gården” är hembygdsgården i Stora Skedvi, som grundlades
1928. I ett magasin bland de faluröda byggnaderna ligger en trasig stockbåt. Gissningsvis är
det den som Janne Eriksson och Bernt Hage hämtade hem, då de körde i diket. De blev för
övrigt hjälpta upp igen av Matsknuts Johan.
Stockbåten har inventarienummer SSH 1385. Numret är ett av 201 stycken, SSH 1189
- 1389, som infördes på samma gång med en och samma penna och handstil i föreningens
föremålskatalog. Det därnäst följande numret, SSH 1390, är infört av en ny pennhållare, som
i kolumnen för förvärvsår har skrivit årtalet 1960. Serien om 201 nummer är notoriskt fattig
på uppgifter utöver en typbenämning på föremålen. Om stockbåten står således intet utöver att
det är en ”ekstock”. Det är således svårbestämt, när föremålen är införda och än svårare att
bestämma när de är förvärvade. SSH 1232 - 1233 är försedda med förvärvsåret 1947, SSH
1217 anges vara skänkt av Bernt Hage, och SSH 1219 anges vara skänkt av Johan Eriksson,
rimligtvis samme Janne Eriksson som körde i diket.
Förandet av en korrekt inventarie- och nyförvärvskatalog för hembygdsföreningens
samlingar verkar ha upphört omkring 1930. Därefter har föremål förts in lite då och då, och
ofta många i taget liksom den här aktuella serien om 201 nummer. Det är karaktäristiskt att
uppgifter utöver föremålens art saknas i katalogen. Gissningsvis katalogiserades stockbåten på
1950-talet efter att ha legat på hembygdsgården i åtskilliga år. Kanske är det stockbåten från
Väderbacken, kanske inte. I fortsättningen låtsas jag att stockbåten i härbret på hembygdsgården
är ekstocken från Väderbacken.
Stockbåten är i ofullständigt skick knappt 3 m lång. Dess flata botten böjer upp i båda
ändarna, så det fattas måttligt mycket. Ursprungligen var den drygt en halv meter bred.
Fribordet var lågt. Avståndet från botten till relingens överkant är ungefär 30 cm. Båten har
bilats ut ur en furustock med diametern ungefär 50 cm. Sidorna är några få centimeter tjocka,
men i aktern sparades hela stockens bredd av båtbyggarna. Även om kärnan av stocken i dag
har fallit bort, så kan årsringarna i furan ännu studeras i ett avsnitt om 10 cm vinkelrät mot
trädets årsringar i detta akterparti och i ett avsnitt om 5 cm där bottnen är som tjockast.
100