Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se

Peder Månsson är belagd också 1620. Enligt domboken från 1637 var han det året bortflyttad,
och hans torp var obebott. En son Hindrik Persson finne befann sig dock i Väderbacken
1651, och ”Måns Persson i Väderbacken” var kärande inför tinget i Torsåker 1661. Det ser ut
som ytterligare en son, men ingen av dessa två ägde eller brukade veterligen torp på Väderbacken.
I skattlängderna står ”Päder Månsson” som en av fyra skattebetalare långt fram på
1600-talet. Det torde vara byråkratisk lättja. I övrigt är familjen osynlig i källorna. Den dog ut
eller flyttade bort från byn, rimligtvis redan före 1630, kanske först flera decennier senare.
Anders Eriksson är också svårgripbar. ”Anders på Wäderbacken” i mantalslängden
1633 kan vara Anders Eriksson, eller Anders Larsson som återkommer längre fram i boken
(kap. 4.3). En Anders utan farsnamn står i samma längd som Peder Månsson 1620. Det kan
också vara Anders Eriksson. I övrigt finns han inte i källorna, och det är okänt om han hade
barn. Rimligtvis försvann familjen senast på 1630-talet från Väderbacken. Ett enstaka
tingsprotokoll nämner Olof Andersson på Väderbacken 1635. Det kan vara en son, som källorna
dock inte knyter till något torp.
Jöns Henriksson och Lars Henriksson var gissningsvis bröder. Den senare är samme
Lars Hindriksson, som på geometriska kartan över Svartviken 1647 står som brukare av ett
torp där. Han hade en son Henrik Larsson, som 1674 dömdes att betala skatt för två torp förutom
sitt eget. De benämndes av tingets skrivare Jöns Henrikssons och Matts Henrikssons torp.
Gissningsvis fanns det således tre bröder Henriksson i den första generationen finnar på
Väderbacken. En fjärde bror, Olof Henriksson, är synlig endast en gång i ett tingsprotokoll från
1628. Endast söner till Lars Henriksson är kända i nästa generation, Johan (1614-1697), Lars
(d. 1659) och eventuellt Anders (belagd 1659).
Intrycket är att fyra familjer finnar upptog torp på Väderbacken 1608. Två av familjerna
flyttade tämligen snart vidare. I de två övriga familjerna var männen bröder. En tredje,
och kanske en fjärde, bror och minst tre söner fanns också. På 1650-talet synes denna släkten,
Henriksson eller Hindriksson, vara den enda som brukade torp på Väderbacken av de
ursprungligen tre släkterna, även om söner ur de andra två släkterna till och från vistades på
Väderbacken, gissningsvis som arbetsfolk.
Det fanns således fyra eller fem finntorp på Väderbacken tidigt på 1600-talet. Fyra
skulle betala skatt enligt de skattskrivare som gjorde upp skattelängderna för Älvsborgs lösen.
Antalet gifta par var minst två, kanske fyra eller fem. Antalet släkter var tre, varav en ger ett
klanliknande intryck. Antalet hushåll var fyra eller fem eller något annat antal, beroende på hur
finnarna var organiserade inbördes i familjer eller utvidgade familjer.
I domboken för Husby står Pål finne upptagen som dräng på Väderbacken 1638. Det
fanns således flera finnar än de fyra eller fem hela hushållens familjemedlemmar. Kanske var
Pål dräng i ett av hushållen, kanske var han dräng på Hinshyttans bruk.
43