Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se

Kartan är ambitiöst ritad med en skallinje och många detaljer. Dess avstånd, vinklar
och proportioner går dock inte riktigt att förena med de moderna flygfotokartornas. Det är därför
svårt att ange med stor exakthet hur stora de olika sorternas mark runt torpen var.
Emellertid är ett område om ungefär 0,5 x 1,5 km ritat som inhägnat av gärdsgård. Det sträcker
sig från tjärnarnas stränder förbi torpen och ett stycke uppåt. Detta området om ungefär 0,5
km2 är i sin tur indelat i flera delar svarande mot olika markägare och användningar. Genom
detta inmarksområde sträcker sig också byvägen kantad av gärdsgårdar. Kartans textförklaringar
innehåller korta beskrivningar av de olika ägorna:
Tächt
Dito Tächt
äng
Hindrichs g:a Häst Haga
Häst Haga Näst förfallen
Den med gärdsgårdar avgränsade inmarken runt torpen synes ha varit först och främst betesoch
slåttermark. Kartan själv har inget att säga om förekomsten av åkrar. Den tillhörande texten
nämner däremot ”Åker gierden”.
Torparna på Väderbacken, både finnättlingar och svenskar, betalade 1667 skatt i
träkol, rovor och dagsverken, med eller utan häst. Dagsverkena utfördes på Hinshyttans bruk.
Brukets räkenskaper för halvannat decennium åren runt ritandet av kartan finnns bevarade. Här
framgår det i rader av debit- och kreditposter vad torparna lämnade in och hämtade ut i brukets
lagerbyggnader. Från torpen kom rovor, vadmal, (pott-?)aska, ved, stockar, träkol och näver.
Här finns emellertid också en antydan om att spannmål fanns på torpen.
I april 1679 tog fjärdingsmannen ”i arrest” från ”finnen Hindrich Larsson något höö,
en brännwinspanna och en fordrat wammalsmössa”. Brännvin bränns som bekant av korn. Det
framgår dock inte om kornet kom från egna åkrar eller från handelen med bruket.
Räkenskaperna för brukets transaktioner med den svenske torparen Karl Karlsson visar hur
denne ibland hämtade ut korn och säd som ersättning för arbete utöver dagsverkena.
Närmast runt torpen, innanför en några kilometer lång gärdsgård, fanns således ett
väsentligen gräsbevuxet område. Utanför gärdsgården finns schvungfullt ritade berg och jämt
spridda tecken för skog i form av träd, som omväxlande likar granar eller lite obestämt tallar
eller lövträd. Här finns också namn, små textbeskrivningar och stora bokstäver (fig. 14). De
senare hänvisar till mera utförliga beskrivningar i en spalt utefter kartans ena kant. Här börjar
det roliga:
103